Browsed by
Tagg: minnen

Att fylla år!

Att fylla år!



Idag är det min födelsedag! De som känner mig kan inte ha undgått att få veta hur mycket jag älskar födelsedagar (obs, alla andras födelsedagar med!). Älskar att det finns hel dag man får gå runt och vara extra glad pga kalasighet. Bilderna ovan är mitt sexårskalas då vi fick gå till grannen som var glassgubbe!

Här kommer några gamla födelsedagar genom bloggen:


2009 och jag fyllde 21! Jag hade bott precis ett år i korridoren i Karlstad och hade maskeradkalas med temat Bovar och Banditer



2010 och jag tyckte det var stort att fylla symmetriskt – 22! Jag bodde i Göteborg och anordnade glassbaluns! Jag hade köpt vanlig vaniljglass som jag smaksatte på olika sätt och bjöd in alla klasskompisar.



2011 Flyttade jag och Joakim från Göteborg till Stockholm – på min födelsedag! Var lite ledsen över att hela dagen var i bilen men fick tårta när vi kom fram!



2012 och jag fyllde 24. Förutom vanligt tårtfir på själva födelsedagen hade jag en ordentlig maskerad! Temat var Flora och Fauna. Alla var så himla fina!



Själv var jag räv!



2013 fyllde jag 25 och hade picknick med min syster. I övrigt firade jag inte så mycket, men såg ut så här!



2014 och jag fyllde 26, Det firades med middag på La Rouge med Filip och så ett litet tårtkalas hemma hos min syster. Melontårtan med kokosgrädde var helt klart något av det bästa.

Idag fyller jag 27 och jag har pyntat och fixat för ikväll blir det någon slags tropisk sensommarfest!

För två år sedan

För två år sedan

Det här. Jag blir så vansinnigt glad av denna filmen och minnena från en himla fin fest min bror och hans tjej hade för ganska precis två år sedan. Norrlandssomrar alltså. Det finns få saker som är finare än det.

Ett stycke historia

Ett stycke historia


Dessa fantastiska gamla album är min pappas kusins men de är hemma hos mina föräldrar tillfälligt.


De är lite ruggade i kanterna, men har sådana vackra detaljer så man bara kan tänka sig hur de såg ut när de var sprillans nya när min farfars morbror köpte dem i Amerika.


1898 i New York med nyinköpta kläder inför fotograferingen
I slutet av 1800-talet var han en av de många svenskar som utvandrade. Han var född och uppvuxen på samma gård som idag funnits i släkten i två sekel. Han hette Leonard, men pappa minns honom mest som Mäster. Det var det han hade blivit van att bli kallad där på andra sidan atlanten (fast amerikanarna skulle skriva det som mister).


Inne i boken finns en skatt av gamla foton.


Det är bilder på de vi vet exakt vilka det är baserat på anteckningar och andra gamla foton.


Och det är bilder på människor vi inte har någon som helst aning om vilka det är, eller de vi gissat fram.


Troligtvis är de allihopa släktingar på ett eller annat sätt, många av dem var emigranter men vissa är sådana som bott på samma bondgård i Västerbotten som min far.



Till exempel kvinnan till höger. Bilden är så gammal att den är framkallad på en plåt och inte på papper. Det är Mimmi, min farfars farmor, som ung. Bilden borde vara tagen kring 1850.



Det är helt otroligt hur dessa album har kunnat leva kvar så länge



De har inte bara rest från USA och funnits kvar i hundra år. De har även klarat sig från att brinna upp. De låg på vinden hos en släkting vars hus började brinna, enda anledningen att albumen klarade sig var att en glasskiva trillat över dem och skyddat dem från flammorna.

Midsomrar 2008-2012

Midsomrar 2008-2012


Glad midsommar! Hoppas ni har en fin dag. Så här har bloggens midsomrar sett ut:

2008 – Skellefteå




2009 – Tavelsjö

2010 – Burträsk


2011 – Burträsk

2012 – Stockholm

Leksaker med rosa kalufser

Leksaker med rosa kalufser


När mamma såg mitt hår sa hon att det såg exakt ut som håret på hennes allra första Barbie som hon delade med sin syster. Den var blond, men en granntjej som var äldre höll på med hårfärger så de bestämde sig för att göra håret på Barbien rosa. De doppade hela barbiens huvud i färgen, men plasten i ansiktet tog åt sig och hade för alltid en märklig blålila nyans.

Historien, och alla gamla leksaker som har åkt fram för Judits skull, fick mig att inse hur många rosahåriga leksaker jag har lekt med och kanske är det därför jag gillar mitt eget hår så himla mycket nu.


Den här elefanten är helt fantastisk.


och sen är det trollen förstås, och en och annan docka.


Rosa ekorrar och små gunghästar.


Som tur var fanns det gulhåriga och grönhåriga (med äppeldoft!) leksaker med. Och nog hände det att Batman fick vara med på ett hörn.

För ett år sedan

För ett år sedan



Försökte vi överleva värmen genom att bada i Burträsket.



Och kasta oss genom vattenspridaren på gården.



Solglasögonen var på.



Och jordgubbar frossade vi i.



Sen kunde man ta det lugnt i kvällssolen och Judit somnade innan ens vällingen var uppdrucken.

Resa i tiden

Resa i tiden


När jag inte svarar i min telefon är det som att resa tillbaka i tiden. En fjortonårig Annika satt med sin första mobiltelefon i sitt flickrum med gula tapeter och talade in meddelandet. Jag hade lärt mig att man skulle börja precis som man svarar i telefon för att förvilla eventuella tjuvar som kanske bara ringer för att kolla om det är någon hemma. Detta blir förstås lite märkligt på en mobiltelefon, men det var det jag hade lärt mig.

Nu kommer mitt abonnemang bytas ut till något från jobbet, telefonnumret kommer vara detsamma som det varit ända sedan min första telefon. Men jag tror att telefonsvaret kommer försvinna och det gör mig lite vemodig även om det bara är en ynka mening jag säger.

Det finns något fint i att jag fortfarande har chansen att ringa till mitt fjortonåriga jag och lämna ett meddelande om allt det där ett fjortonårigt jag skulle behöva höra. Att inte behöva känna en massa krav, att det inte är så läskigt att träffa nya människor, att kyssarna kommer komma i oändlighet, att tandställningen bara behövs halva tiden, att det är okej att gråta för det kommer komma en massa tårar och världen är enorm och ibland inte helt snäll men det kommer att bli himla bra bara du vill och försöker lite grann.

När andra dokumenterar

När andra dokumenterar


Det är oftast jag som dokumenterar saker som händer, det har liksom bara blivit så. Men då och då händer det ändå att någon annan gör det, oftast hittar man bilderna för man blir taggad på facebook. Som här på ett sjuårskalas på gamla brandstationen till exempel. Jag är den där blonda med blå sammetsklänning som klappar händerna.


Här gick jag på gymnasiet. Till vänster på en middag med klasskompisarna jag och Adam ordnat, till höger en helt vanlig natt i Skellefteå.


Sen tog vi studenten och gick på bal. Julia, Susanne, Hanna, jag och Tove. Värmen inomhus var så kompakt att man varken kunde dansa eller andas så vi höll oss utomhus.


Jag bodde i Frankrike ett tag och hängde med amerikanarna och norskan. Det var kalas med hippietema och vi sjöng längs gatorna i Aix.


Det blev sedan sittningar i Karlstad med olika teman.


Några gånger var vi på Koriander.


Men oftast såg helgerna ut såhär i vår korridor.


Annina och Jonas kom och hälsade på oss i Västerbotten en gång. Vi hamnade på cirkus som andades östeuropeiskt 80-tal och jag var tvungen att köpa sockervadd.


Vi bodde i stugan hos Joakims föräldrar.


Det här är från en midsommar. Troligtvis sommaren innan det där som var ovan, eller kanske två. Men det spelar inte så stor roll. Det viktiga är att komma ihåg att ha en längre kjol när man ska gunga gungbräda.



Här pluggade jag reklam i Göteborg



Här var det nyårsglitter. Jag älskar den här bilden.



Och nu är det nästan nutid. Med Matilda och Judit på promenad.


Plattorna på balkongen lades ut för några veckor sedan.



Jag och Ruben myser så ofta vi får.


Och i helgen skidade vi fram på Burträsket.

Fotona har jag fräckt snott från: Susanne, Rickard, Ann, Joakim, Fanny, Annina, Markus och Diana.

På taket om natten

På taket om natten

Jag var sjutton år när jag slutade ta bussen varje dag fram och tillbaka till gymnasiet 4 mil bort. Jag flyttade in i en 23 kvadratmeter stor lägenhet som var 14 grader varm på vintern och så varm på sommaren att det enda som fanns att göra efter cykelturen uppför backen var att slänga av sig alla kläder och sätta sig i duschen en stund.

Lägenheten hade ingen balkong, men ett tak precis utanför fönstret som man kunde sitta på (fast man antagligen inte fick). Vi satt där mest hela tiden. Ibland när somrarna tog slut och det inte var ljust hela nätterna brukade jag lägga mig ensam därute med en filt runt mig och titta på stjärnorna och lyssna på musik högt i hörlurar, lugn elektronisk musik med bestämd bas.

Det är precis där jag hamnar när jag lyssnar på nya albumet från m83, där eller i ett kolsvart rum liggandes på golvet med blicken i taket och låter musiken ta över. Så jag tänkte att ni skulle få dela den känslan lite och delar därför med mig en playlist med både låtar jag lyssnade på då, mellangamla låtar och låtar som kommer gå varma i höst.

Playlist: På taket om natten