Browsed by
Månad: oktober 2012

Bitchkram

Bitchkram

I går var jag på galapremiär för Andreas Öhmans nya film Bitchkram. Så himla fina knasiga miljöer genom hela filmen och estetik att se upp till (”Tar man riktigt mycket av något fult så blir det fint”).

För ungefär fem år sedan lärde jag känna Andreas och fick läsa ett av de första utkasten till den här filmen, eller starten till det. För under dessa år så har det hänt mycket, en annan film kom före och kvar från manuset är bara karaktären Kristin fast satt i en annan kontext än det var i det där första manuset. Så självklart är jag är partisk, det känns som jag varit med på ett hörn av den här filmen på något litet litet sätt (och tittar man noga finns det två av mina illustrationer med på en dörr i filmen och mitt namn finns nämnt i eftertexterna), det är en ära att ha fått lära känna Andreas och se och höra om filmframgångarna som nog inte tar slut än på ett tag.
Jag tycker filmen var riktigt bra, och jag stundvis grät mycket och skrattade högt liksom alla andra i biosalongen, den närmar sig klyschor utan att för den skull omfamna dem och har vansinnigt mycket känslor i sig. Det här är en riktigt fin film om familj och att växa upp men allra mest om vänskap.

Bitchkram har biopremiär den 19 oktober och här kan du vinna en resa till New York.

En dålig sak och två bra

En dålig sak och två bra

– 50mm objektivet föll i golvet häromveckan och gick i två bitar, så nu har jag inget bra ta-med-kameran-överallt-objektiv

+ Jag har rosa hår, det är ständigt bra.

+ Idag ska jag och min systeryster gå på Hem- & Villa-mässa för jag vann biljetter borta hos Dos Family, tjoho!

Där man huserar

Där man huserar


Vi flyttar snart (en månad!) från vår andrahandslägenhet som nu ska säljas. Häromdagen åkte den upp på det stora internet så det är väl lika bra vi gör ett litet hemma-hos-oss-repotage för så bra som den ser ut på bilderna har den nog aldrig gjort när vi bott här. Alla onödiga prylar är bortplockade, det är rena bord och dammsugna golv, det finns blommor som faktiskt lever och några möbler är utbytta och ommöblerade. Alla bilder kommer från Hemnet och de flesta möbler är lägenhetens, dvs vi hyr möblerat av lägenhetens ägare.


Här brukar jag stå och säga ”Hej hej, välkommen!” eller ”Hej då, vi ses en annan gång” eller ”Hoppsan, jag har precis vaknat, vem är du?”


Här är rosa köket med schackrutigt golv. Det är faktiskt hon vi hyr av som målat golvet och jag känner lite att jag kommer nog göra samma sak i framtiden i en annan lägenhet. Det är ju så förbaskat trevligt.

Tavlorna är gjorda av Magdalena Pihl, Malin Ahlin och Tovelisa Larris och passar alldeles perfekt in. Det gjorde även två flaskor av den godaste lemonaden och smultronblomman som skapar bär som inte smakar någonting men är väldigt fina.


Här är vardagsrummet, bilderna på väggen är mina. Märk väl att glitterdjuren fick stå kvar i blomkrukan vid fotograferingen.


Samma sak med de lite skeva vimplarna, jag trodde faktiskt att någon skulle plocka ner dem. Men det är kanske bra att det får se ut som kalas.


Även min klänning fick hänga kvar som prydad och ovanför sängen hamnade canvasversionen av Men kom då! som jag beställt på prov från Society6.

Det var väl det! Först tänkte jag inte visa dessa, men när det är så himla tydligt på fotona att det är Joakim och jag som bor där med alla våra knasigheter och alla mina illustrationer (jag trodde att de skulle anonymisera den mer) så är det lite kul att visa.

In-between

In-between


En väldigt fin film om mod och krokodiler. Det här är en film gjord av elever från den franska animationsskolan Goblin som allt som oftast levererar magiska kortfilmer. Stilen i In-between är härligt gammeldisney, tänk Pongo och de 101 dalmatinerna.

Konsten

Konsten

Tittkö, det är så det brukar kallas när det skapas en kö efter en bilolycka, då varenda bil saktar in litegrann för att kika, för de kan inte låta bli att se förödelsen. Det var Hanna Widerstedt.
Youtubevideorna sågs, förfasades över och och vi fascinerades över att någon kunde vara så (förlåt) dum i huvudet. Hon var med i Big Brother, vann bloggpris, hon var tokblonderad och använde knallrosa skyhöga klackar och var så extrem att man funderade på om det kunde vara på riktigt.

Och det var det inte.

I natt tog hon livet av sin karaktär och jag kan inte annat än älska avslöjandet om att det från början var ett konstprojekt, ett hittepå för att se hur långt det egentligen går att gå, hur många man kan lura och hur mycket av sig själv det blir kvar efter att ha varit i karaktär 24h/dygn. Och visst fasen lyckades hon med det hon ville (och på köpet blivit hotad till livet, mobbad i tv och omskriven i tidningar). Det är lite Studio Total släng er i väggen.

Fast sen blir man lite fundersam, tänk om det är det här, avslöjandet, som är det riktiga konstprojektet?

Läs mer här

PicoWeather – Ett väldigt litet väder

PicoWeather – Ett väldigt litet väder



Det här är en väldigt liten sida som Filip och jag har byggt. Mest Filip förstås, men jag har gjort ikoner och varit moraliskt stöd. picoWeather är en vädersajt (för webbläsarna firefox och chrome) som till en början kanske inte ser så mycket ut för världen.


Allt sker nämligen i faviconen och informationen i tabben. I miniformat. När du har låtit webbläsaren se var i världen du befinner dig så dyker detta upp. I ett utrymme som är 16×16 pixlar stort kan du se vilket väder det är. Just nu är det alltså sol bakom moln här. Texten som syns visar temperaturen.
Varje timma uppdaterar den utifall att väderleken förändrats.


Det fiffiga är då att du kan ha sidan öppen samtidigt som du kikar på annat. Bara genom att titta lite snabbt på tabben så vet du vädret. Perfekt då du slipper du vrida huvudet för att titta ut genom fönstret. Sjukt bra, om jag får säga det själv, och det får jag ju. Tjohej!

Titta på: www.picoWeather.com
(i Firefix och Chrome alltså, annars ser du inte så mycket)

Lewis Caroll och glaskupan

Lewis Caroll och glaskupan


Hux flux så var denna veckan försvunnen i magsjuka, aptitlöshet, jobb och lägenhetsstyling, typ. Lägenheten vi hyr i andrahand ska säljas så vi har hjälpt till och fixat lite med den inför fotograferingen som var. Eller fixat och fixat, vi har tryckt in så mycket grejer som möjligt i alla utrymmen som finns och dammsugit golven.


Min favoritglaskupa fick lite nytt innehåll i samma veva.


Lewis Carolls klassiska Alice i Underlandetböcker med färgillustrationer. Jag hittade dem på Stockholms stadsmission på Liljeholmen och blev så himla glad. De är tryckta på 40-talet och var en del av en månadsbokklubb.


Men det är först nu jag inser att han tydligen bytte efternamn vid bok nummer två.

Bröstbullarnas dag!

Bröstbullarnas dag!


Idag fick jag finaste paketet till jobbet, med handskrivet brev och sidenband och allt man kan önska sig.


I det låg det en massa sådana här godsaker! Det är bageriet Bonjour, som via Volontaire, skickar rosa Bullogram för att uppmärksamma Cancerfondens rosa bandet-kampanj.

Dessutom kan du också skicka ett till någon om du är snabb. I morgon på kanelbullens dag kommer nämligen Bonjours cykelbud köra ut med bullar till Stockholms innerstad och leverera paket med tio rosasockrade sötsaker i varje. Så klicka här för att skicka ett alldeles eget Bullogram.


Mums!

The wedding planner

The wedding planner


Äntligen har det hänt, jag har blivit officiell bröllopsplanerare åt ingen mindre än Karin och Samuel. Eller, vi kan säga bröllopsinspiratör, eller visuell bröllopsledsagare eller Inspirational Wedding Creative.

Dock är vi ju på olika håll, och dessutom är både jag och brudparet så himla moderna så vi kör detta helt och fullt digitalt på redan befintlig plattform för det är onödigt att uppfinna hjulet. Alltså på pinterest. Här kommer en liten försmak på hur di tu kommer ha det på sin lyckliga dag om följer mitt ledsageri.

Karin har redan själv hittat den klänning hon drömmer om, och jag håller med om att det kan bli ypperligt bra (syr hon den själv finns här en guide för hur man gör en enkel tyllkjol). Till det önskar jag att hon tar sina favoritdiadem (antagligen har hon tusen) och placerar sin evighetsstora lejonman innanför dem likt en mer levande tolkning av Frankensteins fru.


En gästbok måste finnas så alla gästerna kan skriva allt de inte vågar säga i tal under festen.
via



Samuel är fotograf, men han kan ju inte fota på sitt eget bröllop, mitt förslag är att de bygger en automatiserad minifotostudio. Den här som paret bakom Love me Sailor! hade på sitt bröllop var otroligt fin.


Fast sen så kanske en fiskfjällsmönstrad vägg kan vara till pass. Kanske i en lämplig färg, gädda till exempel. Skulle inte det passa så röstar jag för den klassiska månen.



Till sist vill jag presentera de stolar som Karin och Samuel kommer sitta i under middagen, som helst serveras av en korvtjusande dam.

en månad.

en månad.


Jag har hittat min nya favoritförfattare Andrew Kaufman och läst hans bok Den krympande hustrun.


Filip och Jonte ordnade skola på jobbet för att lära designersarna lite mer om front-end-utveckling och jag var räv på min egen maskerad.


Judit gick på sin första storbio (alltså inte knattebio) och vi såg Modig. Sen har vi ätit glass.


Här är två teckningar jag ritat på då och då när jag väntat på att enorma photoshopdokument ska öppnas på jobbet. Sedan en galet supernyttig och god lunch min f.d. kollega Emma bjöd på en dag.


Elin skaffade en superfin tatuering och jag ville ju inte vara sämre, det är bara det att det där med tatueringens beständighet skrämmer mig. Tusch=bra.


Finaste böckerna blev mina via Stadsmissionen och en gång sprang jag förbi söta kolonilotter.


Mamma kom till stan och Judit fick berätta en massa saker för sin mormor och sen skulle de resa bort.  ”Nej vi ska inte till Mallorca, vi ska till Mallis!” sa hon. Joakim och jag fick lyssna på när Filip spelade  dragspel istället för att följa med.


På en lägenhetsvisning hade homestylisten fått vargfeeling, vi la bud på en annan och höll tummarna så hårt så vi fick den!


Elin, Filip och jag kollade på prisad reklam och gick på Creative Mornings där grundaren av Tictail berättade om sin livsresa, iförd stövlar.


Häromdagen flanerade jag runt på Hötorgsloppisen och hittade en förpackning som det stod Bridge på. Dock var det inte kortlekar i den som jag trodde, utan fyra små askkoppar. Såklart. Dessa tre atletiska män fanns i ett fotoalbum som verkar ha tillhört en kapten på ett plan. Möjligtvis någon av herrarna på bilden.


Månaden avslutades med att jag blev smittad med magsjuka från Mallis när jag skulle välkomna hem resenärerna. I natt var en pina, men idag mår jag nästan helt bra. Dock är det mest cola och snyft-tv som gäller.