Browsed by
Månad: juli 2009

Det är inte varje dag man kommer hem från IKEA med en kamera i bitar

Det är inte varje dag man kommer hem från IKEA med en kamera i bitar

Hade jag haft tur hade det här varit IKEAs nya satsning med kameror i platta paket. Men det är det inte. Det här är mitt 50mm objektiv efter en duns i backen i ta-det-själv-lagret, helt paj. Kameran mår inte så bra den heller, tyvärr. Men det går att ta bilder med den, även om det inte är lika lätt som det ska.
Dessutom tappade jag locket till en karaff i golvet på samma affär. Den gick också sönder.
Bovar & Banditer

Bovar & Banditer

Nu är jag i Karlstad! Jag och Joakim har börjat vår lilla semester och liftade med Joakims brors bands turnébuss från Umeå. Sen ska vi vidare mot västkusten och ner till Malmö. Sen vet vi inte.
Nu är det även så att jag faktiskt vet vad jag ska göra i höst, jag ska nämligen vara kvar här i Karlstad och läsa kursen User Innovation på 30 hp. Den verkar rolig, och krävande. Så jag tror det blir bra.
Dessutom fick jag lust att ha födelsedagskalas när jag fyller år den 21 augusti, så det ska jag ha. Temat blir Bovar och Banditer och inbjudan åkte just ut på facebook, nu återstår att se om någon vill komma.
Nu öser regnet ner och det började nyss åska så det blir sällskapsspelsmys i köket!
Evnas!

Evnas!

I lördags gifte sig Joakims bror Jonas med sin Eva!
Mamman Lidström vigde paret i världens minsta och sötaste lilla kyrka i Umeå.


Systern och den andra broderns flickvän
Sen var de gifta!
Joakim och jag (som hade börjat dagen med någorlunda fina lockar, lagom till vigseln var det ett stort rufs och när vi tog bilen hem igen var håret i princip rakt. Hög luftfuktighet och lockar går inte alltid ihop. )
Sen var det kak-kalas i brudparets ära
Det var minst lika mycket folk som det var kakor. Och sen en hel mängd bäbisar och barn på det. Det var mycket trevligt.
Grattis Eva och Jonas!
lalala

lalala

Idag är det sjusovardagen och jag håller på att packa en väska till min och Joakims sverigeruntresa. Eller, vi liftar ner till Karlstad och sen får vi se var det bär, kanske malmö, kanske göteborg och så lite runt.
För precis ett år sen var jag sådär fin i håret. Jag saknar min snedlugg.
mossa mossa på er allihop

mossa mossa på er allihop

Jag har gjort om ett par gamla skor i dagarna. Jag köpte dem på kupan för 20 kronor för två år sen. Såhär såg de ut då
Nu är de prydda med pärlor på klack och tå istället
Min bror tycker det påminner om någon som dör i någon serietidning, min mor tycker det ser ut som något som växer, kanske som mossa.
Men det är ju bara bra betyg.
tekniken

tekniken

En gång praktiserade jag på North Kingdom. Jag hade fått låna en gammal laptop att göra en animerad film på. Sista dagen jag var där skulle jag installera ett program så jag kunde lägga ihop de olika delarna jag hade gjort. Datorn skulle efter installationen startas om och sen skulle det vara klart. Trodde jag. Datorn startade nämligen inte hur många gånger jag än tryckte på knappen. Min handledare hade gått hem och där satt jag ensam och ångefylld och tryckte på knappen gång på gång på gång, men det gick snarare sämre ju fler gånger jag tryckte.
Klockan gick och till slut tog jag mod till mig och gick skamset till chefen i andra änden av korridoren och sa ”Du, jag tror jag har förstört en dator…” han tittade på mig en lång stund innan han öppnade munnen och sa ”…Det kanske inte var… så bra…”
Idag gjorde jag något liknande då jag bara skulle skynda mig att föra över några filer till min käre Joakims dator. Det gick sådär då jag klantade mig och tog ut batteriet innan datorn helt och hållet stängt av sig. Plötsligt hade saker som behövs för att windows ska gå igång försvunnit. Hurra. Bra gjort Annika.
Det hade kanske varit enkelt om Joakims lilla dator hade haft en cd-läsare så man bara kunde stoppa in installationsskivan igen och hittat den saknade filen. Men för att spara plats får ju de inte vara med i datorerna så ofta nuförtiden.
Jag tänkte att jag, min bror och min far säkert skulle ordna upp det (läs: min far, min bror och jag som sitter bredvid och säger att jag inte förstår något). Men det var inte helt enkelt.
För att göra en lång historia lite kortare så blev det fel, sen kommunicerade min bror och jag dåligt så datorn formaterades trots att det kanske inte riktigt var meningen att den skulle det. Åh. nu sitter han och jobbar med den och jag känner mig så dum som är ansvarig för broderns förlorade natt och pojkvännens förlorade dokument.
Historien om den trasiga datorn på North Kingdom slutade med att en av killarna som jobbade där blev överlycklig när jag sa att den var trasig ”Jag har jobbat med den så länge och har bara väntat på att den ska lägga av, äntligen får vi slänga den!”
Och egentligen vet jag att det kommer gå bra med den här datorhistorien med, den kommer fungera igen och ingen verkar överdrivet uppriven. Men det är så himla tråkigt när det händer. Speciellt när det inte är ens egna grejer det handlar om.