judit – Sida 4 – annika bäckström

Vurmen för instagram lever vidare, därför ska vi ta och titta på några av senaste tidens bilder därifrån (annikan heter jag där). Det här är bilderna från vardagligavardagen, då inte den stora kameran är med men det ändå finns saker man vill dokumentera. Joakims skor, strumpor, byxor till exempel.

Första gången i mitt liv var jag barnvakt själv. Det gick bra, jag skulle ha på mig Matildas klackeskor och vi skulle se Despicable me, det gick jag med på.

Linn flyttade till en ny lägenhet och jag hälsade på. Hon har en hel koffert med klänningar och peruker. Väl i kofferten kände jag mig som introt till det här barnprogrammet.

Sommarmysigt med Matilda och Judit

En dag då det var supervarmt och vi grillade på terassen med hela jobbet och en annan dag när vi hade piffat vår egen balkong med nya möbler och lite blommor, värmen låg på och solhatten plockades fram.

Jag har ätit i gott sällskap

Jag har berättat sagor om och med Lucy Badou, Judits nya alterego som är lillasyster till Pippi och Ronja. Sen så försökte jag rita en blyertsteckning av henne, Judit alltså, eller Ronja, eller Lucy. Kaninen heter säkert Pernilla.

Världens finaste ljus på en blåsig dag, även det på jobbets gigantiska terass.

Det här är jag när jag sitter vid min dator på jobbet och uppfinner design och ibland när jag kommer hem uppfinner jag magnetkrokar till diskborstarna.

Det här är en sjukt bra bild. Nu sa jag det, bara sådär. En sjukt bra bild på Filip och Jonte. Tagen på Berghs slututställning.

Och som avslut får ni se klassikern som jag kallar ”Frekar pekar”. Jag vet inte vad han pekar på, men himla trevlig after work i Humlegården var det.

Livet på en stockholmsö

22 maj, 2012

Soliga dagar kräver glass

21 april, 2012

Första uteglassen åts förra helgen i Kungsträdgården där körsbärsblommorna inte riktigt än hade slagit ut.

Men soligt var det allt

Hon som älskar glass mer än alla andra var självklart med.

Och hennes mamma med.

Men kylan finns fortfarande, så man får passa på att värma sig när man kan.

Snurrklänningar, monstervantar och gamla vänner

18 mars, 2012

Igår var jag på bio med den här våriga tjejen.

Sen hängde jag med hem till henne och drack varm choklad

Och fick se något som liknade en modern dansföreställning.

Det var hopp och studs och det skira svarta tyget (hennes mammas klänning som jag precis provat) svepte över scenen/sängen.

Sen hittade vi Judits monstervantar. Jag virkade dem åt henne i höstas, men då var det lite för kallt för att ha dem.

Men nu är de alldeles lagom.

Och extra bra just för att de är monstervantar med ögon nos och en stor mun, så man får se upp när man håller henne i handen så man inte blir uppäten. Jag tänkte att jag gjorde bäst i att smita därifrån.

Jag skulle iväg och träffa ett gäng gamla klasskompisar från gymnasiet. Av någon anledning har vi missat att vi bor nära varandra. De blir bland annat personliga tränare, superekonomer (Vi gick ju trots allt samhällsekonomi så det är väl tur att någon tar det spåret.) och utbildade entreprenörer. Det är knasigt hur olika ens val i livet kan bli.

Vi var på morfar Ginko och åt gott och drack vin.

En väldigt mysig lördag helt enkelt.

Ruben!

14 mars, 2012

I lördags träffade vi de här två i ett kapell intill en gigantisk kyrka

Judit satt och väntade med sin storkusin. För snart skulle ju Ruben döpas.

Och så var det gjort!

Och både Ruben Carl Olov

och Judit skötte sig exemplariskt (och blev extra glad av att Pippi Långstrump spelades på orgeln)

När prästen sagt sitt så tog vi en tur genom den stora kyrkan med fotoljuset, men där skulle det snart vara bröllop. Så vi traskade ut.

Bror fick den äran att vara fadder.

Mamma var såklart där

Judit

Mormor hade tagit sig ner ända från Gällivare.

Den här bilden gillar jag, det händer så mycket och alla håller på med sitt

Killen med fluga

Sen promenerade vi iväg, det känns så mycket som vår i Stockholm nu. Det är härligt.

Min bror och hans tjej

Jag hade på mig min bästa klänning! Möjligen överklädd, men det får man när man ska använda alla klänningar man har.

Inne i lägenheten var det pyntat med ballonger och vimplar

och alla turades om att roa Ruben

Pappa och bror

Min syster var snygg och Ruben tränade på sina två bästa förmågor: Se förvånad ut och att dregla.

Det bjöds på kakor

Och tårtor

och vi åt så vi blev alldeles sockermätta. Ruben trivdes hos sin mormorsmor.

När solen sken genom fönstret blev det så varmt så vi trodde det var sommar. Judit och lillkusinerna tog på sig solglasögon.

och myste lite.

Jag drack kaffe

Ruben lärde känna sin nya sked han fått i present.

Och blev pussad på

Sen när hälften av gästerna tagit sig hemåt busades det lite.

Och saften dracks upp

Någon tog en flygtur.

och tittade i Andrea’s magiska halsband.

Såhär ser Judits rum ut, det är det härligaste, färgladaste rummet med Mumingardin och svamplampor.

Plötsligt såg Judit något intressant.

Ett gömställe!

Men snart åkte gömstället av. Den där tyllen gnuggas mot huden i midjan. Jag borde skaffa något att ha under tyllklänningarna (sen undrar jag om det där hjärtformade födelsemärket är en illusion eller på riktigt, jag borde ju veta om jag har ett sånt).

Det hade varit en kul dag, men nu skulle Judit sova.

Och vi andra stannade uppe och såg Matilda vinna Melodifestivalen.

lördagsöndag

6 mars, 2012

I helgen var Joakims bror på besök. På lördagen var det enda som fastnade på bild smutsiga vårskor i en rulltrappa. Vi gick på Liljevalchs och tittade på Vårsalongen. Helt ärligt var det inte så mycket att hurra för tyvärr.

Men det var däremot lördagens brunch på Svarta Lådan!

Lite rawfoodstämning och våfflor

Joakim var färggladast.

Och vi hade intagit hörnet med soffor och blommiga lampor.

Sofia var också med! Hon är ekofrisör och västerbottning, två himla bra saker.

Dessutom spelar hon trumpet. Men det fick vi inte lyssna på den här gången.

Matte skulle snart åka hem

så vi promenerade i det galet våriga vädret till stationen.

Sen tog sig Joakim, jag och klänningen för dagen vidare mot några andra man måste hinna träffa minst en gång i veckan.

Självklart menar jag dessa. Ruben är masa kul och glad nuförtiden. Och dregglig är han med.

Men det hindrar inte mamman från att pussa på honom

Judit var ute och klippte gräset med sin gräsklippare.

Trots att solglasögonen behövdes så blev det snart alldeles för kallt.

Så vi gick in och fikade

Varm choklad, såklart.

Sen gjorde vi leken ”Se-ut-som-Ruben”

Och innan vi sa hej då hade vi lärt oss att ju mindre man är, desto snabbare slår hjärtat.

Matchande söndag

15 februari, 2012

I söndags var det dags att försöka matcha allt så mycket som möjligt.

Telefon med frukostsmoothie var först ut.

Och den i sin tur matchade penseldragen på lådan jag jobbade på.

Som matchade lite halvt om halvt med de andra lådorna.

Joakim matchade mest allt med sig själv.

Blå, blå och blå från topp till tå.

Själv valde jag att inte matcha alls.

Förutom färgen på min arm förstås.

Anledningen till allt detta var förstås att vi skulle träffa Kerstin som var i stan.

Jag åt en skev liten chackruta

Och kaffe som den smått förvirrade personalen kom bärandes på.

Sen gick vi över till Judits ö och gjorde hamburgare,

Hon tyckte de var okej. Sen såg vi japansk film.

Judit och Ruben

28 januari, 2012

– Snälla storasyster, säger Ruben, du som kan så mycket, kan du inte berätta något för mig?
– Javisst lillebror, svarar Judit, jag och världensbästamoster har ritat en teckning. Jag kan berätta om den.

– Det är Ronja som är ute och åker skidor, fortsätter hon.
Ruben tycker för tillfället att sagan inte är så vidare spännande.

– Men då plötsligt fastnar hon med foten!
Nu får Ruben upp intresset.
– Vad händer sen? Berätta berätta!
Och Judit berättar om Birk med det lockiga håret som kommer och hjälper Ronja loss och berättar att det är fem små rumpnissar under marken.