Det här med bloggandet
Det händer inte så ofta, jag är tveksam till om det ens hänt en endaste gång sen starten 2007, att jag funderat på allvar att inte blogga. Eller i alla fall att ta en paus i det. Nu hände det jag inte trodde eller ville skulle hända. Jag känner inte att jag har något alls att blogga om, känner att andra gör det så mycket bättre så jag liksom inte behövs.
Jag känner mig dålig för att bloggen är så väldigt vän, inte som andra som ryter ifrån. Jag tänker att det skulle jag kunna göra, men det är inte min eller bloggens grej att ryta ifrån i textform. Fast sen kommer nästa ängslan: Vill jag inte eller kan jag bara inte ryta ifrån?
Från början skapade jag bloggen för att mamma skulle kunna hålla koll på vad jag gjorde när jag bodde i Frankrike, så det har alltid varit en dagboksblogg. Fast det jag gjort under hösten om dagarna (under praktiken) kan jag av förklarliga skäl inte skriva om och på kvällarna har jag endast velat titta på film och serier och sova, och det gör inte heller särskilt intressanta blogginlägg.
Sen har jag blivit alldeles skruttig på att skriva, vet inte var det kommer ifrån. Det har ju för det mesta gått bra.
Fast jag vill inte sluta blogga, jag vill inte släppa den här världen som fått mig att utvecklas en massa, lärt känna många människor och har fått mail och kommentarer från främst unga tjejer som säger att jag inspirerar dem. Då känns det som man gjort något bra.
Kära läsare, hur gör jag nu? Hur gör man när man tappar energin?
25 thoughts on “Det här med bloggandet”
Åh jag som gillar din blogg så mycket! Jag brukar också ha lite svackor ibland, men sen brukar det gå upp igen efter ett tag. Hoppas det gör det för dig med!
Man får ju faktiskt lov att blogga precis så ofta som man vill, orkar och hinner. Det är ju du som bestämmer.
Jag får ofta sådana svackor. Ofta vill jag bara sluta blogga och stänga in mig i ett rum och bara teckna/fota helt ifred.
Men det är väl som ovanstående kommentar, om man bara bloggar när man har lust och ork så kommer viljan tillslut tillbaka, även om det resulterar i långa pauser. Läsarna kommer alltid finnas kvar och vänta, speciellt då din blogg är värd att vänta på.
Jag följer ca 180 bloggar och av alla dessa är du bland dem jag alltid kollar först om du uppdaterat.
Din blogg är skitbra. Keep on fighting
Det finns redan många bloggar som ryter ifrån och som gör det bra. Varför jämföra sig? Din blogg fyller ett annat syfte. För min del handlar det om inspiration. Jag inspireras av dig. Hoppas du bestämmer dig för att fortsätta!
Tvinga inte fram nåt, gör bara sånt som känns kul! Jag tror att om man kan komma ur tvånget så kommer också lusten. Och skulle den inte göra det så är det bara så! Heja dig!!
Jag tror det är en alldeles naturlig känsla att få i nästan allt man sysslar med. Ett av mina favoritcitat är " Det kan aldrig växa och aldrig gro i en åker som ständigt harvas".
Hörde en intressant föreläsning av Micke Kazarnowic om digitala medier där han sa att man skulle skaffa sig sin digitala kanal och sedan använda den efter eget huvud, inte efter någon "mall" om hur det ska vara.
Ta en paus om det känns så, blogga en gång i månaden eller vad det nu kan vara DU vill med DIN kanal!
Såhär: du är så grym att du inte behöver uppdatera hela tiden för att ha kvar läsare. Du kan uppdatera när du har något fint pyssel, foto eller annat att visa. Ta det piano! No stress!
Bestäm dig för att blogga bara när du verkligen känner att du vill och har något att skriva, bloggandet ska inte vara något tvång. Uppmana dina läsare att börja följa dig på bloglovin. På så vis behöver de inte gå in på din blogg och bli besvikna över att du inte skrivit utan istället bli glada när ett inlägg kommer upp som oläst på bloglovin.
Jag tycker att du ska noll krav på bloggandet, alltså, gör det helt enkelt bar när du faktiskt har lust, när du tänker detta VILL jag blogga om! Det ska ju vara något roligt, och jag tycker att din blogg är unik och tillför massa utan att ryta till, men när det kommer något du tycker mycket och tänker mycket om kan du ju alltid försöka skriva ner det! Även det om du VILL:)
Oj, blev lite rörigt ovan, men hoppas du förstår ungefär, hehe^^ Andemeningen var alla fall att en bra blogg är en som är skriven för att bloggaren vill och tycker om det som skrivs, det forcerade blir liksom inte lika… fångande, lite känslolöst. Så jag tycker du ska släppa alla krav helt enkelt. (lång kommentar igen..)
Hej Annika!
Med många läsare är det ju lätt att bygga upp ett krav på sig själv att hela tiden leverera, visa att man utvecklas och har nya fräscha idéer. Det råder ju en allmän hets generellt bland bloggare, kulturutövare, hemmafixare mfl att alltid ligga i framkant, och det tror jag man bara klarar av att leva i (medvetet eller inte) i perioder.
Jag drev själv en blogg förr som jag lade ribban ganska högt på, både till form och innehåll. Till sist dog det hela ut, därför att startsträckan för varje inlägg blev så lång och momentfylld.
När man gör saker på sin fritid är det nog viktigt att man gör det för sin egen skull. Börjar det kännas som ett tvång så är det nog dags att göra nåt annat ett tag.Du kan ju alltid komma tillbaka när du vill, och i vilken form du vill!
Men Annika! Jag tycker inte att du ska sluta blogga. I alla fall inte för att du har "blivit dålig på det" – för det har du inte! Om du inte tycker det är roligt längre så är det mer logiskt. Men du ÄR inspirerande. Man behöver väl inte "ryta ifrån" och ha sig för att inspirera? Det som gör att du är inspirerande är att du visar det som händer i DITT huvud. Färger och former. Som en kreativ explosion. och så lite vardag och berättelser från när du var liten däremellan. Det gillar jag. Du är dig själv utan att ryta ut det, det är minst lika inspirerande som nåt annat. Fortsätt du bara att göra sånt som du vill och tycker är kul – och om du har lust så kan du ju berätta om det här.
Kram!
usch, hemsaka tanke. sluta inte!! älskar din blogg, den är så härligt vardaglig. du är få fiffig och ger/hittar härlig inspiration. älkar dina illustrationer, de små underbart fina texterna som poppar upp då och då.. din blogg kan inte bli ointressant, en av de bästa jag läser (niotillfem och du rankas samma, fast ni är så olika!). jag menar… ditt hår är ju tillochmed rosa!!! 🙂 🙂 sluta helst inte, men om du tycker det tar upp tid som du hellre hade lagt på annat kan du ju trappa ner bloggningen lite och skriva lite då och då! 🙂 – en småländsk flicka.
nej sluta inte! det är ju det som är så bra med den här bloggen, den är bara bekväm. som en vän ska vara! och man måste inte ryta ifrån hela tiden. väldigt många andra gör ju det och det är bara skönt att inte alla är sådana tycker jag.
och man får blogga precis hur mycket eller lite man vill i olika perioder måste jag bara tillägga.
Tråkigt att du känner så fina Annika! Jag vill bara berätta att jag gillar det du gör och du inspirerar mig! Känn ingen press på att du MÅSTE göra på ett visst sätt, känn inte att du borde! Kram från norrbotten
Man hämtar sitt examensbevis i Göteborg, känner sig jättenöjd med att man är färdig AD,sover mycket som man inte har gjort på länge, njuter av att ha tid att se på filmer, åker hem till mamma och pappa och släpar sig runt i huset invirad i sin gamla, rosa kattfilt, får kolla sin tandhälsa på gamla, kära, välbekanta folktandvården, får aromamassage, får pulsa i snö, får surra halva nätterna med storebror, får spela dragspel och får känna att julen kommer att firas som den alltid har gjort. Sedan bloggar man om man orkar och vill, om energin har återvänt och räcker till för det.
Att man emellanåt ledsnar på att blogga kan jag förstå, även om jag inte har någon egen blogg. Om det händer så måste det då också få vara okej att ta ett uppehåll. Man ska aldrig, aldrig göra något som man mår dåligt av bara på grund av rädslan att eventuellt göra någon annan besviken. Gör det du mår bra av!
Du behöver för övrigt inte vara rädd för att din blogg inte skulle vara unik nog. Jag tycker den är helt fantastisk även om blogginläggen har börjat komma mer sällan. Dina glitterdjur häromdagen har jag tänkt på varje dag sedan dess och myst vid tanken varje gång. Och alla länktips! Och alla fina bilder, både egna och andras! Jag tror inte det finns någonting med din blogg som jag inte gillar. Heja, heja!
När du har en svacka, då får du helt enkelt komma ihåg att jag med många fler, antar jag, tycker att din blogg är underbar att läsa!! 🙂
jag tror att alla som bloggar känner precis så då och då. men efter några dagar brukar det lossna och sedan är man pepp och igång igen.
men på dig verkar det som att du verkligen vill ta en paus och då ska man göra det. du kanske kommer att sakna att skriva?
jag älskar iallfall din blogg och du är en sann talang som inspirerar, allt du gör är så sjukt bra och du är fin som snus. japp!
hur du än gör så ska du veta att du är grym! puss och kram
Finaste mammasvaret.
Din blogg ar verkligen inspirerande. Att skapa magi och sadant som ar fint ar din starkhet sa varfor ryta ifran och pyssla med annat nar ditt kreativa pyssel ar sa bra som det ar? Blogga nar du vill och om du vill. Jag som lasare vantar garna talmodigt for det ar du och din blogg vard! KRAM! /emma
Du har en helgrym blogg. Du inspirerar så många och jag kan inte heller släppa tanken på att jag bara måste(måstemåstemåste) hitta någonting att förgylla snart.
Men med det sagt; orkar du inte så orkar du inte. Så klart.
Men om det handlar om att du inte har något tillräckligt spännande att skriva om eller att du tror att du inte kan vara stolt över och inspirera människor med ett inlägg om hur du hittade lite ludd i naveln, så har du fel. Du är så himla omtyckt (och briljant) att du kan komma undan med vad som helst.
Om du vill, ta en paus. Eller bara sprid ut inläggen mer. Eller försvinn helt. Jag tror alla kommer att sakna dig, men jag tror även att alla kommer att vänta på dig.
———————————-
Åh! Jag har precis hittat Pinterest (ligger jag helt och hållet bakom? oh well) och jag tycker det är grymt. Jag bara sitter och skrollar och skrollar och får underbara infall och syr gosedjurskaniner av bortglömda vantar.
Så himla trist att du tappat energin, jag förstår precis hur det är. Jag vill att du ska veta att jag följt din blogg superlänge och ibland är jag sämst på att kommentera men jag är med dig i tysthet. Älskar dina pysselgrejjer, bilder och annat. Du är så kreativ och jag gillar dina inlägg om det du skapar. Köpte 2 par av dina julgranskulor och skickade till två vänner och de älskade dem!
Ta några dagar och gör massa annat och när du gör annat så kanske du känner inspirationen vilket för mig brukar generera energi.
Tack igen för en finfin blogg!
/Paulina