Browsed by
Kategori: Allmänt

Hur jag gjorde omslaget: Dagen du förstörde allt

Hur jag gjorde omslaget: Dagen du förstörde allt

Hallå! Jag har gjort ett bokomslag! I höstas blev jag tillfrågad av Vox by Opal om jag var intresserad av att ta fram ett bokomslag till Linnea Dahlgrens bok Dagen du förstörde allt. Det ville jag och nu finns den att köpa i bokhandeln!

Jag tänkte att jag kunde visa lite av processen när jag gjorde detta, det är första gången jag gör ett ”riktigt” bokomslag. Så det är inget utstuderat perfekt sätt, men ändå en kul insyn i hur jag jobbade.


Först och främst så fick jag manuset till boken. Det är en rätt tung bok som handlar om självmord och att bli den som är kvar. Det här är berättat ur Melanies perspektiv och hur hon gör för att hantera att hennes bästis Kassandra inte längre finns kvar.


Detta är mina anteckningar från när jag läste manuset. Jag hade papper och penna bredvid mig och antecknade när jag fastnade på saker. Nu minns jag inte riktigt själv vad allt betyder, men efter att ha uteslutet en scratch ‘n’ sniff-bok (Kassandra doftade citron och pepparmint), pga av många olika anledningar så fokuserade jag på Tidssmygen – en glänta i skogen som har en väldigt central plats i boken.


Skogen där gläntan är är en bokskog. Jag samlade bilder på boklöv och fotade gläntor med mobilkameran. Tankarna gick emellan att ha ett fotograferat omslag eller om jag skulle illustrera själv.


Jag länsade Pinterest på bokomslag och kände ganska snabbt att jag ville ha det illustrerat och lite småslarvig känsla för att få det där taktila, dagboksaktiga. Ett sätt att komma närmre historien.


Några av de första skisserna såg ut såhär. Händerna kändes som en bra idé tills de blev digitala och – ja, skitfula. I boken beskrivs inte karaktärernas utseende särskilt mycket, och jag ville inte själv bestämma vilken hudfärg karaktärerna skulle ha och därför blev de gröna i denna skiss. Nåväl, jag slopade det och insåg dessutom att det skulle bli stökigt med både händer och text.


Den första av dessa två gjorde halvsovandes i sängen, den hade ändå något som jag gillade så jag gjorde den lite mer strukturerad och med boklöv i nästa version.

Jag gjorde några av blommorna digitala, men fick det inte som jag ville. När jag la det digitala på det analoga kände jag dock att det blev mer som jag ville. Jag lekte med tonen i bilden genom justeringslager och kände att det var på rätt väg.

Nästa steg var att digitalisera texten, jag trivs bäst med att ha dessa saker i vektorgrafik så jag kan förstora och förminska precis som jag vill. I princip kalkerade jag den text jag skrivit på papper, sen la jag på en stökig outline på texten. Jag ville som jag skrev tidigare ha en mer handritad känsla.


Och ja, som typsnitt är det ju totalt värdelöst, men som baksidestext tycker jag det är charmigt. Det är lite kaosat, lite vasst i kanterna, lite argt. Lite som känslan av att förlora sin bästa vän.

Den levererade filen ser ut ungefär såhär, med framsida, rygg och baksida.


Och sen blev det såhär! Tryckt på ett vävt material i ett alldeles lagom behändigt format.


Baksidan.


Det känns så himla fint att ha gjort detta, men det som gör mig allra mest nöjd är att Linnea Dahlgren själv gillar det och tycker att det passar bra ihop med innehållet. Det är ändå det viktigaste uppdraget tycker jag.

Boken finns att köpa t.ex. här eller som e-bok här

Förstamaj

Förstamaj

På den förste maj ska det demonstreras och jag och mina vänner hängde med F!


Lyssnade bland annat på grymma Lisa Palm (Amandas bästis) som pratade om potatis.


Vi gick längs hornsgatan till Tanto och vädret ställde till med fest.


Så det blev att väcka upp både fräknar

och solglasögon

Vi lyssnade vidare på talarna på flaket, åt frukt och drack festis och sen promenixade vi vidare längs vattnet


Vi hamnade på en uteservering, men det blev för kallt.

Så vi gömde undan fräknar och solglasögon och gick in och fortsatte diskutera livet

Tjohej!

Och du står i vår och tror som jag: att världen är din buffé

Och du står i vår och tror som jag: att världen är din buffé

Säkert! meddelade att det skulle bli en spelning på Dramaten, vi satt beredda när biljettsläppet skedde med något verkade ha blivit fel. Vi skulle ju ha tio biljetter men det funkade inte, platserna fanns inte. Klockan blev kvart över biljettsläppet och supporten meddelande att det var slutsålt. Hur kan det vara så?! utbrast vi. Efter uppdaterande fick vi till slut tag på våra biljetter, spridda platser och kanske inte de bästa. Men vi var nöjda ändå.

Sen igår var det dags, vi letade oss förvirrat fram i byggnaden tills vi hittade vår sektion och platserna bland främlingar. Kvinnan bredvid mig satt också ensam, hon kunde byta med Hanna och redan vid första ackordet greppade vi tag i varandras händer och släppte dem endast för att applådera. De flesta låtar kan jag som ett rinnande vatten, så nästan varenda låt gav mig hjärtsnörp. Annika Norlin berättade i mellansnacket om de människor som gör bra saker för andra, och för samhället. Och sen spelade de Riot. Hon sa att det var lite smått ofattbart att spela hennes låtar för andra, men vissa kanske är lite overkliga att spela för ett fullsatt Dramaten. Så Dian Fossey spelade hon blundades. Herregud vad fin den är den låten, och så jäkla bra Norlin är, texterna, musiken och ljuset på Dramaten var så mäktigt ibland så en ville gå av på mitten.

Efteråt såg jag ut som en akvarellmålning, eller metalhead. Men det är okej, så blir det ibland när någon sjunger låtar som varit soundtrack till minst allt i ens liv och texter som en både vill fnissa och gråta till och bara vara störtförälskad till.

Jag ska bara komma ihåg att uppdatera sminklådan till nästa gång jag ser Säkert! live.

(2011 såg jag och Hanna Säkert! på Trästockfestivalen, det såg ut så här)

En lördag efter en fredag

En lördag efter en fredag

I lördags vaknade jag hos min syster. Jag hade åkt dit på fredagkväll efter att ha suttit på kontoret och följt nyhetssändningarna efter att den där lastbilen dundrat nerför Drottninggatan. Det kändes fint att stanna där över natten så jag läste en bok för Judit och sen somnade jag i hennes rum.


Min bror och hans familj hade kört bil från Västerbotten under fredagen också. Så alla syskon var samlade.


Och i och med att de har en liten en så är det full rulle och en får t.ex passa på att bygga kojor.


Vi åkte på utflykt till Siggesta gård


Ruben lånade kameran


Och Judit hade jeans på jeans på sig och var den bästa storkusinen

Sen sa vi hej til alpackorna


Min bror hade med sig finkameran.


Sen blev det iskallt

Så vi åkte hem igen, fikade och diskuterade feminism och världsläget med kidsen. Eller ja, med åttaåringen. De andra byggde/åt på lego skulle jag tro.

Den stora flytten

Den stora flytten

Hej! Äntligen har jag tagit tag i att ta med den här bloggen till någorlunda moderna tider. Något uppdaterad design, och en ny adress. Om du följer via Bloglovin så ska det funka precis som vanligt, du bara skickas hit istället för till den gamla.

Det kommer nog vara några dagar av att jag flyttar in på riktigt och känner efter hur saker och ting ska vara.
Men, nu är vi äntligen här! i framtiden!

Utelivspanelen v.6

Utelivspanelen v.6


Ny vecka och ny utelivsguide! Denna vecka kan en bland annat dansa till allt från Bowie till Finskt Disco, se mer av vad denna vecka bjuder på i Rastlöshetens utelivsguide.
Panelen själv verkar dock fokusera på de lugnare låtarna på det stora mellanstadiediscot för vuxna – Natten.
Denna vecka gästas Karoline, Clara och jag av ingen mindre än Sandra Beijer, influencer med en av Sveriges största bloggar, författare till romanerna Det handlar om dig och Allt som blir kvar, och dessutom allmän förespråkare av fest och hångel.

Nu till frågorna!


SANDRA

Vilken sorts uteliv ser du fram emot denna vecka? 
Tryckarfesten på Natten. Stockholms bästa klubb just nu. Allsång och kärlek och svett!

Vilken är egentligen den bästa låten för att dansa nära någon?
Alltså fick jag bestämma skulle det nog vara en Smiths-ballad. Att någon viskar mjukt i ens öra: ”I don’t have much in my life, but take it, it’s yours” .

Vad äter du helst till frukost efter en helkväll av powerballader?
Gud pizza ofc. Beställer alltid samma bakispizza: ananas, räkor, lök, sparris och bea.


CLARA

Vad ser du fram emot i veckan?
Jag ska ha fest på lördag! Alla hjärtans dag-fest, har fixat så mycket dekorationer och pynt, samt städat i flera dagar för att det ska bli fint här, och sen ska vi gå på Natten och dansa hela natten. Tror det blir en magisk kväll!

Vilken låt vill du helst dansa tryckare till? 
Jag har fått en fix idé om att jag ska dansa tryckare till Thems Here comes the night innan året är slut. Men jag kan lika gärna tänka mig något av Bruce Springsteen, eller någon av Rolling Stones lugnare låtar, typ Wild horses eller Shine a light.


KAROLINE

Vad ser du fram emot i veckan? 
ATT BLI FRISK! Det sämsta som kan hända en sångerska några dagar innan gig är ju att bli sjuk. Nä jag blir frisk ser jag fram emot att spela och sjunga jazz på Louis på fredag, fest hos Clara och sedan gå på Natten samt repa med en ny konstellation musiker.

Vilken låt vill du helst dansa tryckare till? 
Svårt val tycker jag. Hade älskat att dansa till Wish you were here av Pink Floyd eller Twilight Time av The Platters.


Kolla hos Karoline och Clara för att se mina svar!

GIF-konversationen

GIF-konversationen

En helt äkta, ocensurerad historia från den där dejtingappen folk använder. En gång i tiden hade jag en mycket givande konversation där – uteslutande i gifar. Totalt blev det 230 animerade bilder som skickades fram och tillbaka, till slut blev det lite av en konstform eller sport, och jag vann såklart. Min motståndare gav upp och skrev riktig text.

Jag har publicerat hela samtalet i sin helhet här: Gif.annikabackstrom.se

Om att ta beslut

Om att ta beslut



Axel Danielson & Maximilien Van Aertryck har gjort en dokumentär, ett utforskande om hur vi resonerar när vi står inför svåra beslut. De valde att placera detta experiment på den högsta avsatsen vid poolen och filmade människor som försöker övertala sig att det inte är så farligt att bara kliva rakt ut i ingentinget, även om kroppen säger att det är fel.

En väldigt fin och intressant kortfilmsdokumentär, den går att se i sin helhet på New York Times och här nedan är trailern.

Trailer: TEN METER TOWER by Axel Danielson & Maximilien Van Aertryck from Plattform Produktion

Rastlöshetens Utelivsguide!

Rastlöshetens Utelivsguide!

Min eminenta vän Clara Kron har börjat med något så fantastiskt som Veckans Utelivsguide. Perfekt för vilsna Stockholmare som undrar hur de ska spendera sina kvällar. Denna vecka ska jag och Amanda Sharp stå för musiken på Vita Kaninens Drinksällskap. Bara en sån sak. Dessutom är det ett helt gäng roliga spelningar. Allt från proggbandet Nynningen som brukade spelas hemma hos mina föräldrar till Ophelia & The Blackbirds, Min vän Annas jazzband som spelar på mysiga Rost.

Kila över till Rastlösheten och läs allt!