annika bäckström

Hallå! Jag har gjort ett bokomslag! I höstas blev jag tillfrågad av Vox by Opal om jag var intresserad av att ta fram ett bokomslag till Linnea Dahlgrens bok Dagen du förstörde allt. Det ville jag och nu finns den att köpa i bokhandeln!

Jag tänkte att jag kunde visa lite av processen när jag gjorde detta, det är första gången jag gör ett ”riktigt” bokomslag. Så det är inget utstuderat perfekt sätt, men ändå en kul insyn i hur jag jobbade.

Först och främst så fick jag manuset till boken. Det är en rätt tung bok som handlar om självmord och att bli den som är kvar. Det här är berättat ur Melanies perspektiv och hur hon gör för att hantera att hennes bästis Kassandra inte längre finns kvar.

Detta är mina anteckningar från när jag läste manuset. Jag hade papper och penna bredvid mig och antecknade när jag fastnade på saker. Nu minns jag inte riktigt själv vad allt betyder, men efter att ha uteslutet en scratch ’n’ sniff-bok (Kassandra doftade citron och pepparmint), pga av många olika anledningar så fokuserade jag på Tidssmygen – en glänta i skogen som har en väldigt central plats i boken.

Skogen där gläntan är är en bokskog. Jag samlade bilder på boklöv och fotade gläntor med mobilkameran. Tankarna gick emellan att ha ett fotograferat omslag eller om jag skulle illustrera själv.

Jag länsade Pinterest på bokomslag och kände ganska snabbt att jag ville ha det illustrerat och lite småslarvig känsla för att få det där taktila, dagboksaktiga. Ett sätt att komma närmre historien.

Några av de första skisserna såg ut såhär. Händerna kändes som en bra idé tills de blev digitala och – ja, skitfula. I boken beskrivs inte karaktärernas utseende särskilt mycket, och jag ville inte själv bestämma vilken hudfärg karaktärerna skulle ha och därför blev de gröna i denna skiss. Nåväl, jag slopade det och insåg dessutom att det skulle bli stökigt med både händer och text.

Den första av dessa två gjorde halvsovandes i sängen, den hade ändå något som jag gillade så jag gjorde den lite mer strukturerad och med boklöv i nästa version.

Jag gjorde några av blommorna digitala, men fick det inte som jag ville. När jag la det digitala på det analoga kände jag dock att det blev mer som jag ville. Jag lekte med tonen i bilden genom justeringslager och kände att det var på rätt väg.

Nästa steg var att digitalisera texten, jag trivs bäst med att ha dessa saker i vektorgrafik så jag kan förstora och förminska precis som jag vill. I princip kalkerade jag den text jag skrivit på papper, sen la jag på en stökig outline på texten. Jag ville som jag skrev tidigare ha en mer handritad känsla.

Och ja, som typsnitt är det ju totalt värdelöst, men som baksidestext tycker jag det är charmigt. Det är lite kaosat, lite vasst i kanterna, lite argt. Lite som känslan av att förlora sin bästa vän.

Den levererade filen ser ut ungefär såhär, med framsida, rygg och baksida.

Och sen blev det såhär! Tryckt på ett vävt material i ett alldeles lagom behändigt format.

Baksidan.

Det känns så himla fint att ha gjort detta, men det som gör mig allra mest nöjd är att Linnea Dahlgren själv gillar det och tycker att det passar bra ihop med innehållet. Det är ändå det viktigaste uppdraget tycker jag.

Boken finns att köpa t.ex. här eller som e-bok här