Ingenting är helt

Ingenting är helt

Jag är sällan irriterad, inte arg heller för den delen. Men hade vårat besök stannat lite längre hade det brustit för mig precis som allt annat här i lägenheten just nu.

Svenskarna har varit på middag ikväll med deras klasser och kastade sten på vårt fönster för ett tag sen. Gästvänliga som vi är fick de såklart kommma upp. Det resulterade en del missöden.

Stolen jag sitter på måste man med jämna mellanrum slå ihop för att inte dratta på golvet. Någon kastade ett glas i golvet precis innan de skulle gå så vi fick rödvin på väggarna och splitter på golvet.
Någon annan spillde pastis på mina nytvättade kläder som hängde på tork.

Sofie visste inte att toaletten gått i baklås några gånger och råkade låsa den. Den här gången verkade det vara kört för vår kära badrumsdörr som inte ville låsa upp sig på något sätt. Tilllsut gick det när jag lyckats krypa in under den och fixa det, efter att vi försökt ta bort hela låset men utan lycka. För vi har ju inte ett endaste verktyg i den här lägenheten som inte stavas knivar och gafflar. Datorn kommer antagligen lägga av snart också för jag ser inte alls vad det är jag skriver, det tar några minuter innan det kommer fram på skärmen. Internet är inte att tala om. Jag är imponerad att jag kan skriva det här ens. Bordet datorn står på är halt och vickar fram och tillbaka när jag skriver. Diskhon är jättehård och jag är klantig vilket bland annat har gjort så lite koppar saknar öron, några glas har hamnat i soporna och jag har haft sår som aldrig slutat blöda på fingrarna. Det drar runt hela fönstrerna så det blir iskallt. Vi har djur som springer omkring och är äckliga ibland, som små kackerlackor ungefär. Jag trampade på en julklapp så den blev knölig. Jag fick inte tillbaka några pengar på klänningen. Hela lägenheten luktar ladugård efter Camenberten som ligger i kylskåpet efter Tobias, Sofias och Carinas ost och vinkväll.

Jag vill lyssna på musik i vettiga högtalare och någonstans där den inte hackar sönder eller fastnar på en sekvens som får det att låta som om man är på en av de rökigaste nattklubbarna i stan. Jag är less på röklukt. Jag är less på att fransmän röker så mycket. Jag är less på fransmän. Jag är less på otrevliga butiksägare. Jag är less på hundbajs.

Jag är jätteirriterad, sådär så det känns i fingrarna. Allt går sönder, allt är smutsigt. Jag vill hem till nåt där man kan använda dammsugare och skära edamer med osthyvel.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *