annika bäckström

Caine är nio år och har byggt en egen spelarkad i sin pappas bilaffär. Han har bland annat fotbollsspel, en sådan där krok man plockar upp grejer med och lotter som kommer ut när man vunnit.
Allt är byggt i kartong med tejp och han ritar själv sina egna ”fun pass”. Det är så fint att hans pappa har upplåtit en del av hans affär till sin sons hobby och uppmuntrar honom.

Caine har dock inte särskilt många kunder, hans klasskompisar tror inte på att han har en egen spelarkad. Men då dokumentärfilmaren Nirvan Mullick går förbi och fascineras av Caines historia beslutar han sig för att anordna en av de mest kärleksfulla flashmobs som gjorts.

Se dokumentären om Caine’s Arcade nedan.

Och som om inte det är nog så sattes det upp en collegefund för den lille killen. ”Chip in $1 or more to help Caine to go to college. Imagine what this kid could build with an Engineering degree!”

Internet är allt bra fint ibland.

via This is Colossal

Våren!

Bilder från Vintage Printable

53procent.se har skapats för att uppmärksamma de galna siffrorna av våld mot kvinnor som sker i Azerbadjan. Läs texten, gå in på sidan och berätta vidare om det här. För så här kan det inte få fortsätta.

http://53procent.se/

Jim Kazanjian, untitled (chateau), 2011
Dessa svartvita, storslagna och totalt overkliga bilderna av Jim Kazanjian är så himla fina. Det är så mycket detaljer och så välgjort. Jag vill se filmer som utspelar sig i hans världar.

Jim Kazanjian, untitled (implosion), 2008
Se fler bilder i portfolion.

Det går inte att låta bli att tycka om färgglada ballonger, speciellt när de har konfetti inuti.

och ännu hellre när de skickas i en låda, färdigfyllda med helium och med möjlighet att hänga fast ett personligt meddelande i de handgjorda snörena.

Företaget heter Bonbonballoons, men skickar tyvärr bara inom England nu. En dag kanske vi kan få skicka en ballong som en grattishälsning istället för ett sms, tills dess får vi nöja oss med att titta på bilderna i deras galleri.

bonbonballoons.com

The Page turner.

Yoan Capote, Casados I, 2004, Leather.

Videon (och låten!) Comme un Enfant av och med Yelle

Rizon Pareins franska ord, om att natten är bäst, i släckta neonrör.

Blindskriftsburgare.

Att min syster kommer igång med bloggandet igen. Hon fotar och skriver mest om dessa tre. Till exempel att Judit bara heter Ronja Rövardotter och att Ruben biter på saker. Vad Markus gör är det dock ingen som vet. Följ henne nu så hon fortsätter!

matildakristina.blogspot.com

Att blogginlägget om praktikintervjun fortfarande skapar lite små vågskvalp här och där.

Hur kan man inte älska Star Wars Uncut? Ett projekt där Episode IV delats upp i minutrar och vem som helst har fått tjinga minuten och göra den till sin egen. De korta klippen har sedan satts ihop till en film identisk med orginalet, med den lilla skillnaden att det är mer kartong, katter och hemmasydda dräkter. Kanske inget man ser från början till slut, men otroligt charmigt att kika på de klassiska scenerna (en fördel är att du faktiskt sett George Lucas orginal).

Läs mer om projektet här