Browsed by
Etikett: festligheter

Naivefest

Naivefest


Naive har flyttat till nya lokaler och hade vårfest i fredags för att fira detta.


Andreas är en av de som stod för kalaset.


Deras mötesrum, eller vad de nu kallade det, var det helt magiskt fint. Som ett uråldrigt bibliotek, fast egentligen var det inte mer än en månad gammalt. På ett gammalt sidobord hade de tapetserat med kartor från Ångermanland.


På väggarna hängde det fina tavlor.


Lite här och var stod det porslinsdjur.


Minnen från inspelningarna.


Och mängder av film, så klart.


Sen var det såklart en hel massa folk där.


På glasväggarna fick man rita och skriva om man ville.


Och ett rum hade dansgolv.


För de som hellre tog det lugnt så fanns det kontor att ockupera.


Och baren var öppen och fri hela kvällen.


Så där träffade vi norrlänningar och sörlänningar och regissörer och oregissörer och dansade och pratade hela kvällen. Det var kul.

Ruben!

Ruben!


I lördags träffade vi de här två i ett kapell intill en gigantisk kyrka


Judit satt och väntade med sin storkusin. För snart skulle ju Ruben döpas.


Och så var det gjort!


Och både Ruben Carl Olov


och Judit skötte sig exemplariskt (och blev extra glad av att Pippi Långstrump spelades på orgeln)


När prästen sagt sitt så tog vi en tur genom den stora kyrkan med fotoljuset, men där skulle det snart vara bröllop. Så vi traskade ut.


Bror fick den äran att vara fadder.


Mamma var såklart där


Judit


Mormor hade tagit sig ner ända från Gällivare.


Den här bilden gillar jag, det händer så mycket och alla håller på med sitt


Killen med fluga


Sen promenerade vi iväg, det känns så mycket som vår i Stockholm nu. Det är härligt.


Min bror och hans tjej


Jag hade på mig min bästa klänning! Möjligen överklädd, men det  får man när man ska använda alla klänningar man har.


Inne i lägenheten var det pyntat med ballonger och vimplar


och alla turades om att roa Ruben


Pappa och bror

Min syster var snygg och Ruben tränade på sina två bästa förmågor: Se förvånad ut och att dregla.


Det bjöds på kakor


Och tårtor


och vi åt så vi blev alldeles sockermätta. Ruben trivdes hos sin mormorsmor.


När solen sken genom fönstret blev det så varmt så vi trodde det var sommar. Judit och lillkusinerna tog på sig solglasögon.

och myste lite.


Jag drack kaffe


Ruben lärde känna sin nya sked han fått i present.


Och blev pussad på


Sen när hälften av gästerna tagit sig hemåt busades det lite.


Och saften dracks upp


Någon tog en flygtur.


och tittade i Andrea’s magiska halsband.


Såhär ser Judits rum ut, det är det härligaste, färgladaste rummet med Mumingardin och svamplampor.


Plötsligt såg Judit något intressant.

Ett gömställe!


Men snart åkte gömstället av. Den där tyllen gnuggas mot huden i midjan. Jag borde skaffa något att ha under tyllklänningarna (sen undrar jag om det där hjärtformade födelsemärket är en illusion eller på riktigt, jag borde ju veta om jag har ett sånt).


Det hade varit en kul dag, men nu skulle Judit sova.


Och vi andra stannade uppe och såg Matilda vinna Melodifestivalen.

julafton

julafton


Precis som vanligt var det jul i Valsfäboda hos min farbror. Efter jullunch i Sörgårn gick vi upp till Nölgårn.


och tittade på deras fina julgranspynt,


och staplade paket


Min bror dokumenterade med mellanformat och vidvinkel i den gamla skördekostymen från amerikasläktingarna – den årliga julkostymen.

Men snart kom den där lilla nervösa, förväntansfulla känslan som kommer vid denna tiden varje år.


Och där var plötsligt tomten!


Håkan Julholt och en partikamrat, tror jag det var.


Min bror hade skrivit rim som liknande de vackraste av poesi. Kan ni gissa vad det var?


Rosa – den farliga färgen såklart! Min B-uppsats för två år sedan avhandlade samma ämne, så det ska bli spännande att läsa.


Sen poserades det med gamla kungar.


Kusin Emmas present alltså, den ska sitta på väggen i hennes hus.


och själv fick jag (tydligen) ett par nya bröst.


Njä, det var snarare paket som innehöll sånt här. Emma har gjort en tradition att ge mig saker som handlar om släkten på ett eller annat sätt. Förra året fick jag en kudde med farmor och farfar. Nu blev det Mäster på en tändsticksask (namnet Mäster kommer från när han åkte fram och tillbaka till Amerika, där kallades han ju Mister så det var ju inte mer än rätt att det fick fortsätta.)


Julenatten var galet stjärnklar


Och vi gick tillbaka till vår julestuga.


Och där uppenbarade sig Jesus.

Ja, då är väl allt som det ska.

Postpaltkalas

Postpaltkalas


Joakim fyllde år i fredags så idag var det dags för kalas, och inte vilket kalas som helst duger för en person med ett förflutet som professionell paltrullare. Ett gäng norrlänningar var inbjudna och delikatesserna gick åt och smörbrunnarna blev många. Citat som ”Tänk att en 26-åring har gjort de här paltarna!” kom från han som en gång i tiden, som femtonåring, ätit elva stycken en middag.


Men nu är kalaset slut och kvar är högar av tallrikar med överbliven lingonsylt.



Jag tror vi tar det i morgon och gör tidig kväll av det här. Efter en paltfest är det enda rätta att lägga sig ner, och sedan ligga kvar så länge man bara får.

Roots – ett releasekalas

Roots – ett releasekalas


När man kommer in till min praktikplats får man först säga hej till renen som står och assisterar vid receptionen.


Sen ser man snart balkongen. I torsdag var det fullt med folk där.


För det var releasefest för den här tidningen som Great Works tagit fram.


Roots undersöker det estetiska och kulturella i videospel. Första numret har temat Humanity+ och handlar bland annat om gränsen mellan människa/maskin och hur den sakta börjar suddas ut och även lite konspirationsteorier har de fått med. Det är mycket troligt att jag är lite partisk, men oj vad intressanta texter det är i den (och det kan jag säga utan att vara särskilt intresserad av sådana spel) . Gillar ni teknik-och framtidstexterna i Bon kommer ni gilla det här.
Vill ni läsa mer och hitta var den finns att köpa så gå in här.


Den här mannen har jobbat hårt med tidningen in i minsta detalj.


Och den här kvinnan gjorde ett fenomenalt jobb under releasekvällen,


för vad skulle vi annars äta?


Sen minglades det


och pratades


och väntades på mer korv.

kuriosakabinetten

kuriosakabinetten


Häromdagen drog jag med min Joakim till ett ställe fyllt av tavlor på rullande igelkottar, gamla porslinsfigurer, hattar, girlanger, uppstoppade fjärilar, genomskinliga fiskar och två lurviga katter. Man skulle kunna tro att vi var i en galen kuriosakabinett.


Men faktiskt var vi bara på besök hos denna vackra donna.


och hennes stilige grabb


Värmen i kuriosakabinetten var påtaglig, så vi kilade ner till Scharinska där det spelades musik.


Plötsligt stod också Teres mitt på uteserveringen. Vi blev glada och förvånade.


Sen blev det prat om hemsökta träsk, flygfarkoster, häxor, förutspådda bäbisar och gamla serier tills timmen blev lite senare.


Då smet vi in i deras hem igen. För det gick ju inte att låta bli med allt som fanns att titta på. En katt på en tv-apparat till exempel.


Och här var det mer saker: massa klackeskor, väggmålningar, en man i färgglada strumpor och en annan katts svans.


Och till sist lite glittrande stenar för att fullända kvällen.

låtsasfödelsedagen

låtsasfödelsedagen


Om några dagar fyller Judit tre år, men då skulle hon inte vara hemma hos mormor och morfar, så vi firade en låtsasfödelsedag.
Om ni minns filmen från hennes tvåårsdag så ser ni tydligt vad hon lärt sig under detta år. Blåsa ut ljus!


– Rätt ska vara rätt! sa jag någon dag tidigare
– Nej, blå ska vara rätt, jag älskar blå, svarade Judit som trodde jag pratade om färg.

I hennes värld är blå den bästa och finaste färgen, och det säger hon ofta, så tårtan var så blå som det bara gick (en annan gång kanske vi lyckats odla blå jordgubbar med), ballongerna var blå och dukningen var blå.


Och paketen var såklart blå också.


Av mig och Joakim fick hon en tröja, lite blå är den åtminstone, men mest är det ju en sådan som Pippi har och det går nog bra det med.


Och i värmen med rosiga kinder åt vi tårta innan det var dags för Judit att flyga hem till sin pappa. Med sig hade hon sina nya mjukiskattungar så hon slapp ta med mormors trädgårdsprydnader i porslin, som egentligen är ekorrar.

gammal musik och grillad korv

gammal musik och grillad korv


Igår hade vi picknick med Joakims jobb + respektive i slottskogen.

Louise och Hasse hade med sig den ultimata picknicksällskapet: sin vevgrammofon och stenkakor.


goda saker


jag


Anna och Oskar


Efter många om och med blev det korvgrillning

Grammofonen spelade en blandad kompott av fräsiga danser och sånger från tolvskillingsoperan.


Sen när vi tyckte det blivit tillräckligt kallt var det dags att gå hem. Alla med en övertygelse om att en vevgrammofon måste vara med på alla picknickar från och med nu.

glad midsommar!

glad midsommar!


Så blev det midsommarafton! Det regnade och regnade.


Men det hindrade inte oss från att gå till hembygdsområdet, dansen kring midsommarstången var kanske lika upplyftande som vädret. Men hoppborgarna var desto roligare!


Jag och Joakim gick upp på övervåningen på ett av de gamla husen där det varit något slags museum. Tyvärr hade lärarinnan helt tappat ansiktet.


Men man kunde se att hon en gång varit vacker.


Vi fikade


Och sen gick vi hem igen, Judit fick en krans!


Markus, Evy och Joakim på altanen


Och god god förrätt.


Kanske det bästa: Crème Ninon och till det våffelhjärtan med rökt rödingsgisch.


Förra året fick pappa en slakkline i födelsedagspresent av sina barn. Fast det gick ett år innan själva presenten köptes och han fick den. Så vid midnatt övade vi balansen.


Det var lite lagom skakigt. För övrigt hade jag på mig en klänning jag sytt själv, kanske visar den lite mer en annan dag.

regnbågar, födelsedagar och uno

regnbågar, födelsedagar och uno


I söndags var det sista dagen för HBTQ-festivalen och paraddags.


Det var tydligen över 7000 som gick med tåget, jämfört med 3000 förra året.


Fantastiska peruker


Dagen till ära blev det att äta färgglad glass


och sen lyssna på talare ovanför konserthusets trapp och dansa lite runt Poseidon.


Sen plötsligt hamnade vi hemma på en altan på Hisingen.


Det var den här mannens altan. Han fyllde nämligen år. Jag och Joakim gav honom ett foto på sig själv och en guldmustaschbrosch i present.


Sen skulle vi gå på konsert och tog spårvagnen.


Didi och födelsedagsMarkus.


Inne i stan fick vi veta att det var fullt på konserten, så efter ett tag på Järntorget begav vi oss hem till Markus igen. Hans flickvän Didi (som dessutom bodde ett tag i korridoren i Karlstad) är från Tyskland och hade med dig någon slags märkligt saftpulver. Vi provade.


Sen spelade vi Uno en liten stund


Och myste på altanen innan sista spårvagnen gick hem igen.