Browsed by
Etikett: festligheter

Den juligaste julfesten

Den juligaste julfesten


På tisdagseftermiddagen blev vi bortförda med buss, Die Hard visades på bussens tv-apparater och vi körde länge, länge. Vi funderade på om vi skulle till ett kakslott, men så hamnade vi mitt i ett villaområde och där stannade vi vid ett helt okänt hus. Det var rätt rejält märkligt.


Alla hade fått var sin specifikt utvald jultröja


eller väst


eller kofta


”Kalle Anka började för fem minuter sedan!” Ropade Jennifer och vi gick ner till gillestugan på nedervåningen.


Det var uppdukat exakt sådär som det brukar vara på julafton med glögg och godis.


Vi klädde granen


Jonte


Petronella och Robin


Och så myste vi i soffan, precis som man gör på julafton.


Sen var det dags för maten såklart


Jag äter i princip bara gravad lax på julbord, vet inte varför men det har alltid varit så.


Andra åt sill


Anniina, som var en av de som fixat allt och hållit det hemligt.


Sen tog vi det lite lugnt


Vissa spelade tv-spel och andra tittade på.


Vissa somnade, precis som det brukar vara.


Sen kom tomten!


Alla väntade på att få ett paket lottat till sig.


Och alla fick!


I ett paket fanns blå rök.


Sen lallade vi lite resten av kvällen och till och med dansade kring granen en sväng.


och gav komplimanger till varandras julkoftor/tröjor/slipovrar/västar.


God Jul!

En vanlig dag på jobbet

En vanlig dag på jobbet


En vanligt dag på jobbet hade Elin sina farligaste klackar.


Till tre-fikat fick vi lussekatter.


Som vi fick doppa i champagne.


För det var ju nästan första advent (och annat att fira med)!


Framåt slutet på dagen höll ett gäng på att blanda en massa drinkar till ett projekt.


Vi smakade på några, var tveksamma till många, älskade få.


Passande nog skulle vi hänga med den här killen till hans förra jobb som hade kalas.


Där bjöds det på ost och bröd och dj.


Ett band spelade.


Andra tittade på och gungade.


De körde hårt på rökmaskinen.


och sedan tog vi våra jackor och gick ut i vinternatten igen.

Första kalaset

Första kalaset


I lördags firades systersonen Rubens allra allra första födelsedag (ja, förutom då självaste födelsefödelsedagen då) och min syster hade gjort en himla fin bordsdekoration.


Ruben!


I och med att det redan var en maskeradhelg, så bestämde jag och Joakim för att klä ut oss pyttelite. Judit blev alldeles överlycklig när hon såg att det var en prins som plingat på.
– Men men, då kan ju jag vara en…PRINSESSA!


Så de lekte i slottet


matade kaniner med Lego


och mös medan lillprinsen busade i slottsträdgården.


Sen blev det tårta och sång såklart!


Mormor och morfar var med


och en faster och farmor och farfar.


Alla hade paket med sig som var alldeles för svåra att öppna själv.


Så det var tur att storasystern kunde hjälpa till.


Fruktpaus.


Judit fick också ett paket, med ansiktsfärger! Självklart skulle vi testa det på en gång. Först målade vi henne till en fjäril, precis som på paketet, sen skulle den bort och hon skulle bli pirat. Jag tog min mosterliga uppgift på största allvar och målade så fort jag bara kunde så hon inte skulle tröttna. Kinderna kittlades.


Sen målade hon mig till katt.


Med massa morrhår.


Sen plötsligt spårade allting ur.


Ettåringen blev tokig!


Festen hade gått för långt, ballonger i munnen och tokig sittdans.


Sen, lika snabbt som tokigheterna tog vid, så försvann de. Det är klart att det tar på krafterna att ha sitt allra första kalas. Grattis Ruben!

Mattelin!

Mattelin!


Så kom lördagen och ringutbytet mellan Joakims bror och, numera, svägerska vi väntat på.
Hela vigseln var så otroligt fin med en massa sång.


Och givetvis ett fantastiskt val av utgångsmusik med Annika Norlins Vi kommer att dö samtidigt du och jag på orgel.


Så var de gifta!


De övriga syskonen hade sjungit Neil Youngs Wrecking Ball i vigseln. Sen var de glada i regnet.


Mattias hade blommor i bröstfickan.


Och Joakim var fin i fluga. Prickigt och randigt och rosa och vinrött. Perfekt!


I och med att vi var toastmasters fick kameran ligga stilla och koncentrationen låg på att strukturera upp talen i en bra ordning. Men innan tårtan tog vi en paus och gick ut i den inte längre regniga luften.


Där fanns de allvarliga.


De mindre allvarliga.


De som passade på att titta på youtube.


Och de gamla vänner som haft en hektisk dag och hinner komma i precis rätt tidpunkt för att gratta brudgummen.


Tidpunkten för tårta det vill säga.


Det fanns allt från blåbärstårta till kattbusstårta.


Och sen tal till Matte och Elin förstås.


och musik!


och pussar!


Och en bröllopsvals för att inleda resten av kvällens hejdundrande dansgolv för att riktigt fira in dessa två som är så himlarns fina tillsammans.

En tjugofyraårsdag!

En tjugofyraårsdag!


I går fyllde jag 24 år och väcktes med superfrukost på sängen och paket av Joakim innan det var dags att gå till jobbet.

Efter jobbet hade vi bjudit hit Ruben, Judit och deras föräldrar på lite middag och kalas. De hade med sig en massa paket!


Men först skulle vi äta lite köttbullar, och sen fixade jag med efterrätten.


Och fick hjälp med dekoreringen av de fem småtårtorna.


Tadaa!


Alla fick varsitt tårtljus att blåsa ut förstås.


De är bakade i stora muffinsformar, men sedan vända upp och ner och skurna i lager. Precis som en vanlig födelsedagstårta fick de sylt, marsánsås och mosad banan mellan lagren.


Paketöppningen fick jag hjälp med.


Mamma och Pappa hade postat en skruvdragare! Vilken lycka!


Sen lite musik på det och födelsedagen tog snart slut.

Sommarfest

Sommarfest


Jag åkte tillbaka till Stockholm för att kunna lyssna på ännu ett föredrag. Den här gången av Martin,  som efter fem år på Great Works slutar och detta firades med en fullsatt biosalong som lyssnade på allt han hade lärt sig (detta var dock något han fick veta att han skulle göra den dagen inbjudan gick ut)


Efteråt skjutsades kontoret med buss till den här byggnaden. Sebton har världens bästa iphonefodral runt halsen.


Fördrink


Och finaste vyn över vattnet.


Klädseln för kvällen var bankett, Johan löste det med sailorkostym.


Vi gick en våning upp för att hitta våra platser.


Jag fick sitta mitt emot Thomas!


Dessa fyra ska/har slutat, så festen var ett utmärkt tillfälle att fira av dem ordentligt.


Bland annat genom fyra fantastiska låtar med tillhörande bildspel. Jag har sjungit på hela helgen sen dess.


Fantastisk utsikt över takåsarna.


Zea!



De sex nya medarbetarna skulle förstås vigas in, detta gjordes genom (ett försök till) grillning av dem med podcasten Värvets programledare Kristoffer Triumf


och en Bra/Anus frågestund. Allt för att lära känna dem lite mer.


Sen blev det mörkt över vattnet



Och diskokulan sattes igång vid kakelugnen. Många stannade kvar och svirade, själv var jag helt slut efter dagarna på Creative Summit så det blev lugnt. Men det var en himla bra kväll ändå och på vägen hem fortsatte jag sjunga:
”Emma do you know, it won’t be the same without you. Emma do you know, you’ll always be our golden egg.”

Creative Summit 2012

Creative Summit 2012


Anledningen till min korta visit var Creative Summit som hålls varje år i Skellefteå. Dit kommer sjukt intressanta människor som håller föredrag om kommunikation och det digitala och internet inför den publik som mestadels består av norrlänningar (alla andra tycker ju Skellefteå ligger så långt bort).


I pauserna mellan fick vi bullar


och njuta av sommarvädret som av någon anledning alltid kommer under dessa dagar. Under de tre år jag åkt och lyssnat på Creative Summit så har det alltid varit sjukt bra väder.


En av mina favoriter under dessa två dagar var konstnären Jonathan Harris som i sitt tal gick igenom de faser han haft i sitt konstnärskap. Först var det teckning och oljemålning, sedan gick han över till den digitala världen. Varje fas hade ett löfte och en kostnad, som ni kan se på bilden ovan.


Dessutom har Skellefteå Konsthall fått äran att ha en utställning med några av Jonathan Harris verk. Så om ni är i närheten av Skellefteå så kan jag varmt rekommendera det.


Bland annat så visades olika typer av statistik från projektet We feel fine som visade hur vi känner oss genom att ta in data från twitter och andra sociala media.
(Värt att nämna är att We feel fine skapades 2007 och den känns fortfarande så snygg och aktuell, det är nog få saker som håller så länge på webben.)


Joakim hade lyssnat på berättelser från projektet Cowbird, en slags motreaktion mot 140 tecken och folk uppmanades berätta längre historier genom bild och ljud.


Balloons of Bhutan.


Efter första dagens föreläsningar begav vi oss till den här gården


Det var dags för mingelmiddag.


Det bjöds på öl från ett lokalt bryggeri


och en massa goda saker.


Det fanns picknickfiltar så man kunde sätta sig vart man ville



För det fanns verkligen ingen anledning att sitta inne


Men när kvällskylan och myggen började komma fram så fick vi lov att gå in.


Och äta lite mer efterrätt.



Sen åkte vi hem till Burträsk och vid tvåtiden på natten såg det ut såhär och man tänker att nog är Västerbotten allt fint ändå.

Inflyttningssockervadd

Inflyttningssockervadd


Det här ser lite ut som en gigantisk tops.


Men i själva verket är det en sockervaddsmaskin Linn fick i inflyttningspresent av mig, Elin, Anniina + respektive.


Spänningen var olidlig när vi körde igång den.


Till slut blev de såhär fina!


Inte riktigt lika stora som på Tivoli, det var nog tur.


För det var ju så kul att snurra att det hann bli många sockervaddar innan kvällen var slut.

Guldägget

Guldägget


Guldäggsgalan gick av stapeln i tisdags. I och med att byrån jag jobbar på har jobbat med Guldägget så var vi ett helt gäng som skulle gå (eller ja, jag smög in när någon annan inte kunde). Det här kan bli en kavalkad av bilder, men så får det bli för det är inte varje dag man får gå på reklamgala.


Bästa duon Erik Haag och Lotta Lundgren var konferencierer.


David var glad.


Kanske Magnus med.


Vi fick sitta vid samma bord som Posten, det gillade Jessica.


Finaste Emma!


Och Katja


Och Martin, som var uppklädd till tänderna i guldfluga.


Mitt eget tingeltangel hamnade runt dricksglaset. Stora smycken sitter aldrig kvar på mig.


Det delades ut en massa ägg. North Kingdom vann ett och jag hurrade för Skellefteå.


Sen hurrade vi för David när han pratade om juryarbetet på den enorma skärmen.


Kalle och hans bästa fotopose

Sen tog middagen slut och festen tog vid. 


Så då kom Cecilia


Elin


Filip


och Linn!


Någonstans där i vimlet var även min gamla klasskompis Anders, men det gick aldrig att komma närmare än såhär.


Istället fick jag stå väldigt nära mina jobbarkompisar, men det är inte så tokigt heller.


Sen drog den här donnan med mig vidare på efterfesten Forsman&Bodenfors hade, men där fick kameran stanna i väskan.