Ruben är som lyckligast när han har en storasyster att leka med
Som hoppar omkring så hon trillar
och plaskar vilt omkring sig
Han försöker hänga med så gott han kan.
Men ibland det är svårt.
För en storasyster är stor och en lillebror väldigt liten.
Så det är bäst att hålla sig undan när det blir alldeles tokigt.
Men nästa sommar, då kanske han också kan hoppa lite grann.
Sommaren borde väl ha börjat för längesedan, fast det känns som att det kommit igång på riktigt först nu. I fredags jobbade jag dessutom min allra sista dag innan den första riktiga semestern någonsin i mitt liv. Så nu måste det vara sommar på riktigt. Jag tänkte att vi ska kika på lite som fotats genom telefonen på sistone.
På bilderna ovan tittar vi ut över ett sommarstockholm en fredagseftermiddag efter jobbet.
Ruben har blivit så stor och skojig! Han kan till och med ställa sig mot saker nuförtiden och blir jätteglad.
Hemma i lägenheten har det bland annat sett ut så här. Jag har äntligen börjat läsa ”Rosa – Den farliga färgen” och varit sjukt farlig i nattlinne och matchande kuddar. Till höger är en installation av glitterdjur och servettringar under glaskupa.
En annan dag gick vi ut på Nyfiken gul och grillade.
Mannen i drömbilen sitter bredvid mig på jobbet. Han har en massa grejer. Häromdagen fick jag en usb-uggla från hans bortglömda gömmor. Den blinkar och rör på huvudet och är relativt söt, men digitalsurrar alldeles för mycket för att det ska funka att jobba med den.
Här är min Joakim, han är bra han.
I fredags då Martin bjöd på en tårta i en tveksam modell av den keps han ägt i flera år. Samma dag drack vi champagne och pratade om allas gömda talanger. Jonte satt på golvet.
Och här är vi framme vid igår som var en fullspäckad sommardag med bad, galet god mat på Blue Light Yokohama. Här är en tomat- och mozarellasushi och en slags japansk citrussorbet.
Här är vi på väg till Joakims brors kompis inflyttningsfest med en vackert inslaget paket, men där var det så varm att vi bara stannade någon timme. Sen promenerade vi runt på Telefonplan/Midsommarkransen, sa hej till alla katter och sedan kom på att vi skulle hälsa på min nu föredetta jobbarkompis Martin (han med kepstårtan).
Kaffe i magen, prat om framtiden och klistermärken från Loopcam, som han ska jobba med nu, avrundande den fina sommardagen som nog inte hade kunnat bli så mycket bättre.
I morse tog vi oss till min syster med en bukett blommor.
Och de hade bakat tårta.
För pappa fyllde år och han och mamma var i stan!
Såklart fick han paket.
Ruben var söt.
Och Judit med.
Hon ville mest leka med de små björnarna.
Så det gjorde vi.
Sen provade hon mina solglasögon.
Lagom stora.
Men så var det dags att packa väskorna för alla skulle spridas till olika länder och orter.
Eller inte riktigt alla. Joakim skulle stanna i stan.
Och jag förstås.
Så jag passade på att fota min klänning, från Oasis, som mest ser ut som en servett.
Glad midsommar!
Idag hälsade vi på hos min syster.
Vi bestämde oss för att fika lite på ängen vid vattnet
Joakim
Matilda
Först lite smörgås
och sen lite gott på det.
Jag visade Judit hur man blåser på maskrosfröna
Sen blåste hon och blåste
Men det var nästan roligare att plocka maskrosorna med de längsta stjälkarna.
Ruben gjorde ett av sina senaste trick: räcka ut tungan.
Sen kom Judits kompis plötsligt förbi med sin barnvakt.
Och det var förstås roligare att leka med henne än en vuxen moster, mamma, pappa eller Jocke.
I lördags träffade vi de här två i ett kapell intill en gigantisk kyrka
Judit satt och väntade med sin storkusin. För snart skulle ju Ruben döpas.
Och så var det gjort!
Och både Ruben Carl Olov
och Judit skötte sig exemplariskt (och blev extra glad av att Pippi Långstrump spelades på orgeln)
När prästen sagt sitt så tog vi en tur genom den stora kyrkan med fotoljuset, men där skulle det snart vara bröllop. Så vi traskade ut.
Bror fick den äran att vara fadder.
Mamma var såklart där
Judit
Mormor hade tagit sig ner ända från Gällivare.
Den här bilden gillar jag, det händer så mycket och alla håller på med sitt
Killen med fluga
Sen promenerade vi iväg, det känns så mycket som vår i Stockholm nu. Det är härligt.
Min bror och hans tjej
Jag hade på mig min bästa klänning! Möjligen överklädd, men det får man när man ska använda alla klänningar man har.
Inne i lägenheten var det pyntat med ballonger och vimplar
och alla turades om att roa Ruben
Pappa och bror
Min syster var snygg och Ruben tränade på sina två bästa förmågor: Se förvånad ut och att dregla.
Det bjöds på kakor
Och tårtor
och vi åt så vi blev alldeles sockermätta. Ruben trivdes hos sin mormorsmor.
När solen sken genom fönstret blev det så varmt så vi trodde det var sommar. Judit och lillkusinerna tog på sig solglasögon.
Jag drack kaffe
Ruben lärde känna sin nya sked han fått i present.
Och blev pussad på
Sen när hälften av gästerna tagit sig hemåt busades det lite.
Och saften dracks upp
Någon tog en flygtur.
och tittade i Andrea’s magiska halsband.
Såhär ser Judits rum ut, det är det härligaste, färgladaste rummet med Mumingardin och svamplampor.
Plötsligt såg Judit något intressant.
Ett gömställe!
Men snart åkte gömstället av. Den där tyllen gnuggas mot huden i midjan. Jag borde skaffa något att ha under tyllklänningarna (sen undrar jag om det där hjärtformade födelsemärket är en illusion eller på riktigt, jag borde ju veta om jag har ett sånt).
Det hade varit en kul dag, men nu skulle Judit sova.
Och vi andra stannade uppe och såg Matilda vinna Melodifestivalen.
I helgen var Joakims bror på besök. På lördagen var det enda som fastnade på bild smutsiga vårskor i en rulltrappa. Vi gick på Liljevalchs och tittade på Vårsalongen. Helt ärligt var det inte så mycket att hurra för tyvärr.
Men det var däremot lördagens brunch på Svarta Lådan!
Lite rawfoodstämning och våfflor
Joakim var färggladast.
Och vi hade intagit hörnet med soffor och blommiga lampor.
Sofia var också med! Hon är ekofrisör och västerbottning, två himla bra saker.
Dessutom spelar hon trumpet. Men det fick vi inte lyssna på den här gången.
Matte skulle snart åka hem
så vi promenerade i det galet våriga vädret till stationen.
Sen tog sig Joakim, jag och klänningen för dagen vidare mot några andra man måste hinna träffa minst en gång i veckan.
Självklart menar jag dessa. Ruben är masa kul och glad nuförtiden. Och dregglig är han med.
Men det hindrar inte mamman från att pussa på honom
Judit var ute och klippte gräset med sin gräsklippare.
Trots att solglasögonen behövdes så blev det snart alldeles för kallt.
Så vi gick in och fikade
Varm choklad, såklart.
Sen gjorde vi leken ”Se-ut-som-Ruben”
Och innan vi sa hej då hade vi lärt oss att ju mindre man är, desto snabbare slår hjärtat.
– Snälla storasyster, säger Ruben, du som kan så mycket, kan du inte berätta något för mig?
– Javisst lillebror, svarar Judit, jag och världensbästamoster har ritat en teckning. Jag kan berätta om den.
– Det är Ronja som är ute och åker skidor, fortsätter hon.
Ruben tycker för tillfället att sagan inte är så vidare spännande.
– Men då plötsligt fastnar hon med foten!
Nu får Ruben upp intresset.
– Vad händer sen? Berätta berätta!
Och Judit berättar om Birk med det lockiga håret som kommer och hjälper Ronja loss och berättar att det är fem små rumpnissar under marken.
– Så Judit, menar du att rumpnissarna är jättesmå, till och med mindre än mig?
Judit skrattar.
– Nej dummer, ingen är mindre är dig lillebror.
Hej mina vänner! Min dator gillade inte Västerbotten verkade det som, eller, det tog ett tag för dem att lära känna varandra. Men nu förhoppningsvis ska allt funka som det ska från och med nu och jag ska slippa denna ofrivilliga radioskugga.
Innan jag tog flyget norrut i måndags passade jag på att hälsa på mitt favoritsyskonpar Judit och Ruben för att lämna lite julklappar. De är alldeles för skojiga för att inte fotografera, så därför får ni nu en liten bildkavalkad.
I söndags var det första advent, vi åkte till söderfamiljen och julpyntade.
och provade varma mössor.
De hade köpt en gran, min syster trodde aldrig i hela sitt liv att hon skulle köpa en plastgran, så det var lika bra att inte ens försöka få den att se verklig ut och helt enkelt ta en vit och dessutom fuska med påklädningen av den och göra det på en gång.
Och tillsvidare en hittepåstjärna i troppen, himla fin om jag får säga det själv.
Vi passade även på att hänga lite med Ruben, ja, lillebror heter Ruben!
Men sen började alla bli lite trötta
Så när Ruben lagt sig tillrätta hos mamma
Och Judit korvat in sig i en filt hos pappa så begav vi oss vidare till Lussekatter och glögg i en annan del av staden.
