Rabén och Sjögren skickade mig ett recensionsexemplar av barnboken ”Fannys fantastiska resa” av den franska illustratören Charlotte Gastaut. Jag tyckte det var lite märkligt till en början, men samtidigt tycker jag så himla mycket om barnböcker så jag tänkte att jag kunde ju ta och titta i den.

Och den är rent visuellt alldeles galet fint, att läsa allt den här texten högt är nästan omöjligt när man har ett barn bredvid som tycker om att bläddra. Men jag älskar verkligen hur texten är formad för att visa mammans tjat.

Men sen slutar texten och Fanny går in i en ordlös fantasi. Varje uppslag är en liten värld av tecknade saker och lustiga filurer. Det är massa dova färger och en starkt lysande rosa som kommer igen. Likt Muminboken ”Vad hände sen?” så kan man kika igenom till nästa sida genom små hål i papperet.

Och det bästa: Halvtransparanta papper. Jag skulle vilja använda halvtransparanta papper i nästan alla tryckta saker. Det är så härligt. Här används det för att visa havet med koraller och sjöjungfrur och en simmande Fanny.

Jag tror dock nästan att min arkitektstuderande vän Kim och jag hade mer behållning av boken än min systerdotter. Vi fastnade totalt i den och granskade varje sida upp och ner och hittade gömda monster, fiffiga lösningar och kände på papperet. Jag vet inte riktigt vad Judit tyckte, hon var mest intresserad av att springa omkring den dagen.