Alkemistens fjäril
När våren kom låg det plötsligt en fjäril mellan glasen i balkongdörren. Död och torkad med vingarna rakt ut. Antingen har den fastnat förra sommaren, eller så fanns det en puppa som den knappt hade hunnit bli klar innan solen blev för varm.
Det är något vackert med samtidigt läskigt med fjärilar. Som liten hade jag mardrömmar om hur de sög blod med sina snablar likt gigantiska myggor.
Vacker eller inte, nu är i alla fall den fjäril som låg i fönstret avgjuten i silver. Med hål i vingarna så den känns lika skör som vingarna som nästan torkat sönder.
Där kroppen satt funderar jag på att sätta en sten, sen vet jag inte vad det ska bli. Ett halsband, en brosch? Vad tycker ni.