Alkemistens fjäril

Alkemistens fjäril


När våren kom låg det plötsligt en fjäril mellan glasen i balkongdörren. Död och torkad med vingarna rakt ut. Antingen har den fastnat förra sommaren, eller så fanns det en puppa som den knappt hade hunnit bli klar innan solen blev för varm.


Det är något vackert med samtidigt läskigt med fjärilar. Som liten hade jag mardrömmar om hur de sög blod med sina snablar likt gigantiska myggor.

Vacker eller inte, nu är i alla fall den fjäril som låg i fönstret avgjuten i silver. Med hål i vingarna så den känns lika skör som vingarna som nästan torkat sönder.


Där kroppen satt funderar jag på att sätta en sten, sen vet jag inte vad det ska bli. Ett halsband, en brosch? Vad tycker ni.

7 thoughts on “Alkemistens fjäril

  1. Åh! Jag förstod aldrig hur en fjäril blev en fjäril när jag var liten. Jättekonstigt hur den kunde bli så vacker tyckte jag!

    Skulle vara fint att hänga i en tunn kedja med sten som blänker i fönstret också. 🙂

  2. Hej.
    Jag vill säga tacktacktacktack till dig för att du inspirerar så stööört mycket. Ofta när jag är inne och kollar på din blogg så får jag känslan av att allt är möjligt, och det är ju gött! Så tack för att du delar med dig av dina smarta, roliga och fina ideer och tankar!

    /Maria Krums vabins

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *