I fredags fick jag äntligen plocka ut min födelsedagspresent sedan månader tillbaka. Jag fick Patrick Wolf! Eller rättare sagt en finfin konsert med honom. På köpet var min kära saknade vän Emmy hitflugen från södern. Det var bäddat för succé.

Han hann med klädbyten (1. glitter+cape, 2. Superglittertröja, 3. Uppstoppad rovfågel)

Och säkert minst tusen byten mellan olika instrument (t.ex. gitarr, ukulele, piano, harpa). Det var pampig blåsorkester och små hus som lystes upp i rosa och grönt och han pratade om hur han alltid funderat på hur det hade varit att vara Godzilla.

Sen är hans röst bara så himla häftig, och låtarna så himla bra.

Och så var Teres där, så i den evighetslånga kön ut efter konserten roade jag mig med smygfotograferande, tjoho.