Jag och Elin tog mitt lilla röda färdmedel norrut idag.
Vi stannade i Piteå där vi åt pizza och det var glatt och gott.
Sen gick vi på vero moda för där skulle modette ha en grej, vi fick påsar med saker i.
(och kanske blev vi internetkändisar, pinsamt nog)
Allt var på 20%, jag köpte den här saken, fast den åker nog tillbaka till butiken snart. Det finns så mycket bättre saker man kan köpa för pengarna, bussresor till exempel.
Cykeltur på kvällskvisten med Anders och Jerker som jag inte träffat på jättelänge!
vi hittade ett stort rör med damm.
vi hittade en heltrasig bil
vi hittade en brygga att sitta på. En fin katt hälsade på. 
Och där satt vi tills fingrarna blivit frusna och vi bestämde oss för att cykla hem.
Efter att ha åkt buss och flyg och sedan buss igen i något som kan jämföras med en halv evighet hade jag nästan slutat tro på att jag skulle få se den stad jag borde åkt till för längesen men inte gjort förrän nu. Men då plötsligt såg jag något långt borta i horisonten, något jag haft som örhängen och något jag stirrat mig blind på på min karta från femtiotalet. Det var paris där borta, och det var eiffeltornet jag såg.
Snart letade jag upp Ingeborg men hann på vägen till henne träffa på en man som gav mig en guldring för att sedan komma tillbaka 2 minuter senare och reclaima den när han insåg att jag inte skulle ge honom några slantar. jag såg ingen anledning att behålla den där stora tjocka guldringen så jag sa varsågod, på franska såklart.
Min älskade norska var sig lik och känner Paris som sin egen byxficka då det nu var för fjärde gången hon tog metron till världens mest besökta turistattraktion.
Översta våningen var stängd för det blåste en hel del så vi tänkte att vi skulle se om det gick bättre någon dag senare. Vi gick förbi Notre Dame men var för sent ute för att gå upp och titta på utsikten därifrån, så vi satte oss på ett jättelitet café istället.
På kvällen rencontrerade vi Lotta och Adam som pluggade i Aix i höstas. Adam går på Sorbonne och läser ännu mer franska och Lotta jobbar på disneyland där allt är precis som i filmerna… med vissa undantag.. De tog oss till en bar och där satt vi tills vi bestämde oss för att det var bäst att ta tillbaka de där förlorade timmarna på grund av resa natten innan.
När vi sedan nästa dag stått i kö i nästan två timmar för att få åka till toppen av eiffeltornet så skulle de såklart stänga översta våningen precis när det var vår tur att köpa biljetter. Nåväl, vi tog det goda med det onda och tänkte att utsikten är ju inte så dålig på andra våningen heller och dessutom kunde vi ju köpa en hel del croissanter för pengarna vi sparade.
Sen bar det av till Montmartre med Sacre Coeur och Moulin Rouge
Nu åker jag strax!
parisparisparis!
Och att resa över huvud taget, och då menar jag själva resandet. Bussar är också rätt trevliga, speciellt om natten och det står en överförfriskad äldre man som skickar in en lika förfriskad äldre dam i bussen och ropar till chauffören, och hela bussen för den delen
– Det här är den värdefullaste kvinnan här, ta hand om henne.
Jag tycker om att åka tåg och att resa. Men det är nog resandet jag gillar bäst. Jag är inte en sån som älskar att se på gamla ruiner och försöka hitta rätt på en karta (för det är jag värdelös på ändå), läsa en turisttext och stå på exakt samma ställa och skjuta av blixten där redan hundratusen blixtar har blixtrat så jag har en identisk bild av den där stenbyggnaden som alla andra att sätta i albumet.
Fast jag tycker om att träffa människor och träffa vänner som flytt från deras vanliga hem för att hitta världen. Jag tycker om att träffa de jag saknar eller helt enkelt bara tycker om väldigt mycket. Trots det kan jag inte påstå att jag är en socialt begåvad människa direkt. Jag har en liten bristande förmåga i att samtala ganska ofta. Men, är man norrlänning så är man.
Jag tycker om att lyssna och iaktta människor. När de pratar i telefon och ska berätta en helt otrolig historia som hände dem när flygplatsen var tvungen att stängas på grund av all snö.
– …nu kommer det säkert brytas men jag ringer om och berättar fortsättningen senare.
ooh, cliffhanger.
Jag tycker om snälla tanter med så mycket dialekt att jag lägga all koncentration på att försöka förstå vad de pratar om. Oftast är det något om vädret.
Jag tycker om att lyssna på musik jag lyssnat på alldeles för många gånger, läsa kärleksromaner, tänka och rita. Och när man tycker om sånt så gör det inget att det tar fyra timmar till en liten håla någonstans i ingenstans i Sverige.
en tågstation och en man som troligtvis bor i närheten av den
Anledningar till min försenade hemkomst från Stockholm
Jag la ett bud på 23 kronor när det var en halvtimme kvar och ingen orkade bjuda över mig trots att de andra resorna låg på ungefär 100 kronor. Så, nu ska jag åka och kolla på Brobygrafiska i Sunne, bara sådär.
(högerklicka nytt fönster, lyssna)
Jag tycker det alltid är så svårt att se tillbaka på sommaren och minnas vad som hände när, hur roligt det var och om det ens var roligt.
För att få någon rätsida på detta sammanställer jag sommaren i en kavalkad av bilder.
15 – 18 juniBesök från Norrköping. Björn och Johan. Det är svårt att säga hur vi känner dessa två. Eller det är inte svårt, men kan vara pinsamt för de iblandande. Vi säger Tack Tove och Björn för att ni gillade att visa upp er för fem år sen. Musiker som de båda är fick man vakna varje morgon till envist leksakskeyboardskomponerande eller vackert gitarrspel.
1. Johan 2. Björn
Björns videoblogg över helgen
Midsommar spenderades i norraste Norrland med familjen, midnattsol och en moster som gifte sig.
1. bror hade hängslen 2. Markus hade gympaskor och jag mina superblå pumps
19-21 juli. Trästock
och gräset var jättegrönt
1.Lunne 2.Jag och Tove 3.Hanna,Carro och mina fötter.
Jag gick till frisören och helt plötsligt hade jag bara halva håret kvar
Jag ställde ut konst i Kvarnbyn tillsammans med många andra konstnärer.
Vi utnyttjade sommarkvällarna
1.Per
2.Pontus, Bodja, Julia, Tove, Henrik
3. Julia och Tove
Gillade regnet
