En vecka i en hiss
Lördag
Söndag
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Lördag
Lördag
Söndag
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Lördag
Några steg till en nitad väst. Beställ 10 000 nitar via Etsy från en säljare i Hong Kong.
(10 000 beräknades för två västar med lite extra för säkerhets skull)
Leta efter en jeansjacka att klippa av ärmarna på. Köp en jeansväst på Monki istället, färga den svart (men den blir mörkblå) och ta bort knapparna för på dem står det Monki.
(Först letade jag efter en jacka på second hand, men de satt aldrig särskilt bra och dessutom var de oftast dyrare än denna)
Ha utprovningar för att se så allt blir rätt och känn hur västen successivt blir tyngre, både bokstavligt och bildligt talat.
(Akta dig dock för att fastna med kläderna i nitarnas baksidor.)
Fortsätt nita tills fingertopparna blivit alldeles hårda av arbetet, fortsätt då lite till för du har mer än hälften kvar.
Sitt utomhus för det är varmt när du sätter fast de sista nitarna. Köp nya tryckknappar utan text och sy ett foder av ett glansigt tyg.
Det dröjer ett tag tills du faktiskt vågar ha dig västen utanför hemmets trygga vrå. Bli tjenis med punkarna för de respekterar det otroliga jobb som ligger bakom en helnitad väst.
(Sen väntar du på att fingrarna blir mjuka igen)
Det har hänt något. Det är ovant och lite konstigt. Helt nytt är det och det gör att jag ser ut på ett sätt jag inte gjorde förr.
Ett nytt halsband?
Nja, det är sen gammalt att jag gillar sådant som glittrar.
Prickiga strumpor?
Nja, nog har jag haft prickar förr, fast det är något annat i bilden som inte riktigt stämmer.
Brallor!
Jag har inte haft byxor på mycket länge, säkert flera flera år. Men nu! Tajta och verkligen inte som de mysklänningar jag lallat runt med senaste tiden.
Extremt höga i midjan också så naveln göms. Jag gillar det, det känns bra.
Det finns en paradox i mitt huvud. En som säger att det är okej att se ut som man gör, att jag ska vara nöjd med det jag har och jag ska säga yeah baby åt spegelbilden varje morgon. Men den andra säger att kroppen inte är fin, den säger att det finns krav, det finns ideal, ät detta, rör på dig och du mår bättre om du är smalare.
Det finns en vikthets å ena sidan, å andra sidan finns en åsikt man ska ha om man tycker som jag gör, om man är politiskt lagd åt det hållet jag är och är relativt medveten om världen (vilket jag gärna vill tro att jag är). Det är att man ska tycka att man är snygg, eller åtminstone duger bra för den man är.
Vissa dagar är jag så förbubblande snygg, det kan jag tycka, men andra dagar tittar spegelbilden tillbaka med ett hånleende och säger att det inte blev bättre än så här. Klänningen i butiken sitter helt fel, den rundar rumpan för tidigt, allt känns hopplöst knöligt, bulligt, fel och det blir röda kanter i midjan av strumpbyxorna. Då mår jag dåligt, inte bara för att tjockångesten letar sig framåt genom nervtrådarna utan också för att jag känner att jag inte ska tycka så. Jag får inte tänka så.
Jag skulle skämmas ögonen ur mig om jag skulle börja banta för att få en finare kropp, om jag började dricka juicer och drycker som utlovar ett smalare resultat. Det skulle inte stämma överrens med mina ideal och jag skulle känna att jag gör något som är fel och dumt. Jag vill inte att någon ska behöva känna att de måste gå ner i vikt, inklusive mig själv, men tanken på det kommer då och då att jag borde, att det blir bättre då.
Sen kommer jag på att jag tycker så mycket om kakor och glass, och då går det över.
1. Retro from the future.
Martian Girl från Mars Attacks
—
2. This means war.
Philip Treacy
Haizhen Wang
Yohji Yamamoto, Nicholas K
Lanvin
Patroner, hjälmar, flygmössor och ökenkamouflage, ni förstår vart det här är på väg. För vissa designers betyder våren 2013 krig. Det blir krig i luften, i sanden och klassiskt man mot man. Dystopin når sitt kulmen och, okej, jag såg precis Matrixtrilogin för första gången så jag kanske påverkas av det, men om man räknar in det antal zombiefilmer som har premiär under våren så känns tron om apokalypsen inte långt borta.
Stilförebild:
Ja, Matrix var det alltså. Trinity är solklar stilförebild med hennes stenhårda sparkar och tajta svarta fodral.
—
3. Mermaids and magic.
The Blonds
Armani, Jason Wu
Chado Ralph Rucci
Betsey Johnson
Corrie Nielsen
Jonathan Saunders, Nina Ricci
Som kontrast till krig kommer sagor och magi. Här är det böljande tyger och glitter som om det vore vatten och fiskfjäll. Corrie Nielsens klänningar ser ut som musslor, Chado Ralph Rucci har tillverkat en rosa anemon och Betsey Johnson tar vattentrenden ett steg längre genom simfötter och fiskformade väskor. Har du ingen egen fena så fram med sötvattenspärlorna, saltvattensprayen och skaffa dig ett akvarium så är du nästan där.
Stilförebild:
Darryl Hannah i Splash
—
4. Defaced
Gareth Pugh, Jeremy Scott
Maison Martin Margiela, Julien David
Alexander McQueen, Philip Treacy
Hos bland andra Gareth Pugh och Jeremy scott finns slöjor i olika variationer. Maison Martin Margiela har i efterhand delvis suddat ut modellernas ansikten och hos Julien David stylades modellerna så deras ögon inte syntes genom luggen. Är detta en önskan att om att få vara anonym eller ett avpersonifierande?
Stilförebild:
Ninni – det osynliga barnet.
Det började pratas om världens bästa skor på kontoret. Filip (till vänster) påstår sig ha haft sina i 10 år. Caroline går i lera varje dag.
Så när Elin (till höger) börjades fundera på ett par så råkade jag (mitten) också komma hem från stan en dag med en påse kängor.
För en som minns vintern i Göteborg som den vintern hon gick sönder två par rejäla pjucks så är det här kanske början på något stort. Dr. Martens alltså, med en studsande sula som dansades in ordentligt på Debaser häromkvällen. Nu är jag en i gänget.
Testsminkningen av skelettet några dagar innan själva festen. Så himla roligt att måla sig såhär ibland.
H&Ms senaste designsamarbete är en både återskapade delar ur tidigare kollektioner av Maison Martin Margiela och en väldigt DIY-vänlig kollektion. Så om man inte vill stå i kö så finns det ett antal delar ur kollektionen som man alldeles säkert kan göra själv med saker man hittar hemma. Vad sägs till exempel om att bära matlådan i ett gitarrfodral nästa gång (Läderväska 2 999:-) och möjligen ta de där skorna man hade på sig när man målade om hemma (Läderskor 1 499:-).
Inget gitarrfodral hemma? Ta en handske istället och förvara förslagsvis pennor och småskrot i fingertopparna. (Läderväska 399:-)
Tycker du ändå att en väska ska se ut som en väska så passa i alla fall på att vända den upp och ner (Läderväska 999:-).
Ta helst med dig täcket när du går ut. Så otroligt skönt att kunna sitta på tunnelbanan och småsova på morgonkvisten. (Dunkappa 2 499:-, påslakan medföljer och kan bäras som enskilt plagg enligt hm.com).
Och till sist min favorit. Äntligen har världen förstått att godis är den bästa accessoaren (Väska 499:-).
—
Sammanfattningsvis: I höst är det bästa du kan vara nyvaken. Du ska helst inte stiga upp ur sängen, du ska måla, äta godis, spela musik och vara lite allmänt förvirrad om var du ska stoppa saker. Tar du någon gång på dig kläder så spelar det ingen roll om någon ärm inte hänger där den ska (se resten av kollektionen). Eller så är allt en feberdröm. Hursomhelst så låter båda rätt kul.
Igår eftermiddag var jag på Swedish Hasbeens Homeparty, ett slags tupperwareparty för träskor.
Det stod skor överallt.
Så det var bara att prova,
samtidigt som man åt mat och kakor och drack bubbel.
Det var bland annat Karoline som anordat hela tillställningen. Himla trevligt att träffa henne på riktigt den här gången.
När jag sedan gick hem följde dessa mintgröna träskor med mig.
Inneskor på jobbet, tänker jag.
Umeåbaserade E&E gör fina glasögon och solglasögon med namn från norrländska orter (och några söderut). Min syster har Jokkmokk på näsan och frågan är om inte jag behöver dessa. De häftigaste kattögonen har nämligen namnet Burträsk. Helst de svarta med senilsnören i renskinn.