annika bäckström

Det ser så himla lätt ut i dina teckningar

Och jag vill lära mig använda akvarellen så som du

Och använda mer blyerts

Det är så inspirerande att kika på dina bilder.

Tror inte ni missat Caitlin Shearer, men om ni gjort det så får ni lov att kika på hennes blogg. De tunna sköra blyertsstrecken med den lätta akvarellen gör det så fint, sen så gillar jag att det är så mycket av hennes eget utseende i kvinnorna hon målar.

Handgjorda porslinsdiamanter av finska designern Tero Kuitunen.

Rokokorymdskor från MiuMiu
foto från le blog de Betty

David Talleys pågående serie av självporträtt

Korvar i plysch och andra mjuka material från Aufschnitt

Glaskupor från Aschebergsgatan 24


Cat versus Human

Fabric wrapped trees av Zander Olsen

När jag var liten började jag lyssna på julmusik i mitten på oktober, gjorde julklappar i slöjden och kunde inte vänta länge nog på att få börja julpynta. Men dagen innan julafton grät jag alltid, på grund av den där granen.

Vi firar nämligen jul i vår stuga som ligger på min farbrors gård och därmed hämtar vi granen från skogen omkring. Vi går ut klädda i alla varma gamla kläder det går att hitta, skakar bort snön från granarna och försöker hitta den finaste. Som sig bör verkar alltid nästa gran mycket finare, eller nästa efter det. Snön fungerar nämligen som en skönhetsförbättrare för taniga granar och i skogen ser de alla ut om om de vore tagna från en disneyjul.

För en julkrank åtta-nioåring, som egentligen ogillade att klampa runt i snö och bli kall, var det en mardröm. För jag ville ju ha den finaste granen i skogen varje år men det var aldrig den som följde med hem och när det inte blev så grät jag över förlusten.

Tur att det finns de som inte är lika grankonservativa som jag var, dessa utflippade låtsasgranar är fantastiska.

I alla möjliga färger

Och former

Och helt enkelt ja, såhär.

Hidden mothers är ett begrepp för dessa smått underliga, bisarra och lite läskiga fotona.

Det handlar varken om någon religion eller mode utan helt enkelt om att barnen inte kunde sitta still så lång tid som exponeringen tog för kameran.

Tanken var att mamman sedan skulle beskäras i ramen, men utan den skapas en väldigt fascinerande bild.

Hidden Mothers är dock inte alltid mamman, begreppet till trots. Här verkar det vara en far, ibland var det barnflickan och en teori är att det ofta var fotografens assistent som fick försöka ha pli på barnen.

Via pietmondriaan

Tjitt vad jag gillar illustrationerna som Ella Sofi Rosmarin gjort på senaste tiden.

Älskar de små munnarna och ögonen som sitter långt långt isär.

och den ljusa akvarellen

Se mer på hennes blogg