Senaste veckan har skolorna haft slututställningar. I lördags gick jag på Konstfack för att se vad de hade gjort. Den ynka timman gick dock fort, så troligtvis missade jag en massa bra. Men här är i alla fall några favoriter.
Linus Sundblad tog fram olika scenarion för hur vår relation till produkter kan komma att bli i framtiden.
I ett av dem hade attityden mot konsumtion ändrats. Vi skulle satsa på kvalitetsprodukter snarare än slitochsläng och produkterna skulle köpas för dess funktion och hållbarhet snarare än som statusmarkörer.
Här har han tillverkat badrumsartiklar med material som är meningen att hålla länge. Sjukt snygga är de också.
I ett annat scenario hamnade vi i en framtid där miljöförstöringen gått så långt att det inte finns något sätt att vrida tillbaka klockan och där ingen har någon plan för hur man ska fortsätta på ett hållbart sätt. Lyxprodukterna blir då sånt som vi idag tar för givet.
Systern tittar på examensarbeten från Jewellery + Corpus.
Mike Årsjö hade skapat smycken som gav en illusion av att vara skyddande.
Lina Pihl hade gjort silverfördjupningar i bord
och skedar med tänder.
Young Geum Cho tittade på förpackningens betydelse genom att skapa en serie ringar.
Med känsla av vikt kartong.
Min absoluta favorit var Monika Strasser som funderade över försköningsprocessen och stressen kring den.
Hon hade tagit in naturen, smutsen och metallen.
och lämnat grånat hår.
Vissa saker ville man inte riktigt veta vad det var.
Och annat man såg vad det var gjort av när man tittade nära.
Jag tänker mig att det är lite såhär det skulle se ut att titta in i ett skogsrås badrumsskåp
Vackert, äckligt och oemotståndligt.
Sen stängde utställningen och vi gick hem.
