Lyckan i att ha rosa hår sitter lite i att få vakna upp varje morgon och känna att det kunde vara maskerad, att folk säger att man ser ut som en karamell och att det känns som är någon helt ny.

Men allra mest sitter det i när man ser en okänd fyrafemåring med stora glasögon vrida på sig på stolen, titta fascinerat och sedan skrika ut, lite för högt än vad som kanske egentligen är okej, ”TITTA MAMMA HON HAR ROSA HÅR!”

Då känns det riktigt bra.