Min underläpp är alldeles uppsvälld på ena sidan. Och hela läpparna är tokröda dessutom. Jag trodde jag skulle vara en av de få lyckligt lottade som är immuna då hela familjen haft munsår i alla evigheter och jag har klarat mig. Men igår. Pangbom bara. Så tänkte jag att jag skulle få världens största finne under läppen. Men ack nej, så tur hade jag nog inte. För nu känner jag pulsen i läppen. Jag tror viruset som legat och grott i nerverna runt min mun i snart tjugo år plötsligt fick för sig att säga hej på riktigt. Nu ska jag gå på apoteket och köpa alla plåster och salvor de har mot sånt här.

Det finns två saker jag alltid har varit orolig för att få. Det här var det ena.