Browsed by
Etikett: personligt

tekniken

tekniken

En gång praktiserade jag på North Kingdom. Jag hade fått låna en gammal laptop att göra en animerad film på. Sista dagen jag var där skulle jag installera ett program så jag kunde lägga ihop de olika delarna jag hade gjort. Datorn skulle efter installationen startas om och sen skulle det vara klart. Trodde jag. Datorn startade nämligen inte hur många gånger jag än tryckte på knappen. Min handledare hade gått hem och där satt jag ensam och ångefylld och tryckte på knappen gång på gång på gång, men det gick snarare sämre ju fler gånger jag tryckte.
Klockan gick och till slut tog jag mod till mig och gick skamset till chefen i andra änden av korridoren och sa ”Du, jag tror jag har förstört en dator…” han tittade på mig en lång stund innan han öppnade munnen och sa ”…Det kanske inte var… så bra…”
Idag gjorde jag något liknande då jag bara skulle skynda mig att föra över några filer till min käre Joakims dator. Det gick sådär då jag klantade mig och tog ut batteriet innan datorn helt och hållet stängt av sig. Plötsligt hade saker som behövs för att windows ska gå igång försvunnit. Hurra. Bra gjort Annika.
Det hade kanske varit enkelt om Joakims lilla dator hade haft en cd-läsare så man bara kunde stoppa in installationsskivan igen och hittat den saknade filen. Men för att spara plats får ju de inte vara med i datorerna så ofta nuförtiden.
Jag tänkte att jag, min bror och min far säkert skulle ordna upp det (läs: min far, min bror och jag som sitter bredvid och säger att jag inte förstår något). Men det var inte helt enkelt.
För att göra en lång historia lite kortare så blev det fel, sen kommunicerade min bror och jag dåligt så datorn formaterades trots att det kanske inte riktigt var meningen att den skulle det. Åh. nu sitter han och jobbar med den och jag känner mig så dum som är ansvarig för broderns förlorade natt och pojkvännens förlorade dokument.
Historien om den trasiga datorn på North Kingdom slutade med att en av killarna som jobbade där blev överlycklig när jag sa att den var trasig ”Jag har jobbat med den så länge och har bara väntat på att den ska lägga av, äntligen får vi slänga den!”
Och egentligen vet jag att det kommer gå bra med den här datorhistorien med, den kommer fungera igen och ingen verkar överdrivet uppriven. Men det är så himla tråkigt när det händer. Speciellt när det inte är ens egna grejer det handlar om.
mail

mail

Jag mailade min sista tenta till min lärare i bildberättande häromdagen och fick bland annat som svar:
”Kom ihåg att det är viktigt att inte tappa sugen för att man får några nej. 
Jag är helt övertygad om att du kommer hitta en väg. Du har stor kapacitet”
Det där är min kära storasyster och jag. Hon jobbade som formbestämmare en gång. Nu vet varken jag eller hon vad som händer till hösten. Det kommer över mig ibland och det känns alltid lika jobbigt. Efter midsommar får man maila Berghs och fråga vad som saknades. Förlåt för mitt tjat om detta. Många av er rekommenderar att gå folkhögskola men jag tyvärr en del bränd de ynka två veckor jag gick på Östra Grevie. Jag hade hört talas om Nyckelviken och Östra Grevie som de bästa som förberedande, sökte båda. Flyttade ner till Skåne och allt slutade med att jag hyperventilerade och fick ångestattacker mycket längre än den korta tiden jag var där, jag känner liksom inte för det igen. 
Hur som helst så var det himla snällt sagt av min lärare. Hon är söt och brukar berätta om hur det var på konstfack på 70-talet ibland. En historia handlar om hur hippiekonstnärerna möter modern teknik på en militäranläggning. 
framtid, samtid, dåtid (är det någon som behöver en ad-assistent?)

framtid, samtid, dåtid (är det någon som behöver en ad-assistent?)

Jag tycker inte om att man alltid måste ligga ett steg före i livet. Hur ska man hinna leva nu om man alltid måste bestämma sig för vad man ska göra till hösten, nästa år, resten av livet. Det är det folk pratar om ”vad ska du göra sen då?” frågar de och det enda jag kan göra är att rycka på axlarna och sen får jag ångest och vill inte prata. Frågar de inte det så frågar de om jag lyckats ta mig in på någon skola och svaret är alltid likadant ”jag sökte konstfack, kom inte in, sökte Berghs och får väl veta om någon/några veckor” och efter det kommer frågan ”och om du inte kommer in?” och vi är tillbaka till första frågan igen.
Min kära mor sa till mig när jag sökte en massa universitetskurser och funderade på allt från Treriksröset till Trelleborg (för det ska man ju, det ska ju inte finnas några begränsningar) ”Annika, du vet väl att du kommer vilja vara kvar i Karlstad om du inte kommer in i Stockholm” och det är ju faktiskt sant. Inte skulle jag väl tycka det vore så himla roligt att flytta till Sundsvall eller Piteå för några kurser som jag bara halvt vill och inte helt. Men distanskurser har jag sökt några och en ekonomi/entreprenörskurs här i Karlstad. Tyvärr känner jag att jag läst de konstkurser jag kan och vill läsa här nu. B-kurserna går dessutom på våren.
Så då finns det kvar att jobba, och att leva på frilans känns väl inte som att det går vägen direkt (dessutom tror jag jag skulle bli galen av att bara jobba ensam med mig själv). Så jag tänkte att jag ska försöka söka en AD-assistentplats. Jag har ringt runt lite och kollat som smått. Ska fortsätta senare i eftermiddag. Dessutom ska jag ta och trycka ett antal böcker jag ska skicka ut för att promota mig själv och mitt företag. Det kanske blir bra, eller inte. Det får vi se.
hotellfrukost

hotellfrukost

Nu hänger jag på scandic plaza vid sergels torg när min käre pojkvän är på viktiga möten och jag funderar lite på vad jag ska hitta på idag. Någon som har något tips? klockan 17-18nånting ska jag vara tillbaka dock. Moderna muséet kanske… eller sannah kvists fotoutställning.. hmm…
det här är en till bild på den där unga damen jag är släkt med

det här är en till bild på den där unga damen jag är släkt med

Jag skulle inte vilja påstå att jag och Joakim är världens mest ordningsamma personer, men igår storstädade vi i alla fall och hittade både det ena och det andra under tiden. Bland annat ett vykort som låg på hatthyllan adresserat till mig, tyvärr får jag inte brev så ofta så det är inte så att jag konsekvent kollar brevlådan. Det vykortet skickade min mor och far och syster och systerdotter från junibacken i början på mars. Så, mamma och pappa och Matilda och Judit; Det är inte på grund av otrevlighet jag inte tackat för det, det är helt enkelt så att jag inte sett det förrän nu. Så tack!
Det här var förresten väldigt fint tyckte jag. 
trallilla

trallilla

Igår hade vi första lektionen med mannen från serietecknarhögskolan i Malmö. Han hade röda converse, röda jeans, röd kofta och en transformerströja. Hans ringsignal lät ”sploing!” som något ur en tecknad serie. Idag fortsätter vi ha honom och kommer ha honom delkursen ut då vi ska lära oss göra serier. 
Jag har blivit bjuden på någon knasig bloggfest i Norrköping i slutet på april. Tveksamt om jag över huvud taget får mig dit och såna där praktiska saker man måste lösa. Mest knasigt tycker jag dock det är att jag blivit bjuden på något sånt. 
Nu borde jag gått till skolan, hej!