Jag går en reklamutbildning i Göteborg med art director som inriktning. Vi lär oss en massa hittepå av folk från branschen. Utbildningen är två år, de sista 7 månader av de två åren är praktik och det är det jag gör nu. I december är jag färdig med utbildningen och och såklart ska det börja nya. Vill du söka är det dags att göra arbetsprover nu på studs. 15 oktober ska skolan ha dem.
Idag har jag och min käre flyttat från det som varit vårt hem i ett års tid. Vi har städat sen igår, skurat golv och frostat av frysen och varit förvånansvärt osentimentala.
Vi har packat bilen likt ett tetris. Fågellampan förlorade och satt i mitt knä i fem timmar istället för att vara med flyttkartongerna.
Sen har vi åkt tvärs över landet. Vi såg några vindkraftverk, ett antal hästar, ett flertal får, tusen godisbutiker och ett dussin oidentifierade påkörda djur.
Och sen så har jag fyllt 23.
Så kom lördagen och solen visade sig fortfarande från sin bästa sida.
Noah and the Whale fyllde hörselgångarna med vissel och sång.
Sen blev det att raskt kila över till Säkert!s spelning mitt emot.
Och Pulp bjöd på bästa mellansnacken. Vi fick bland annat lära oss att det var vänsterhäntas dag och att Hitchcock skulle fyllt år idag om han fortfarande levt. Tyvärr måste jag erkänna att jag inte lyssnat så särskilt mycket på Pulp mer än att jag gärna dansar till Common people och Disco 2000 ligger mig varmt om hjärtat sen jag och min bror skrev om den till min systers bröllop då vi gjorde en minimusikal. Men väldigt bra konsert ändå. När den tog slut var mina fötter också slut, så jag gick hem och packade en väska. Idag flyttar jag nämligen till Stockholm.
Det var mindre aktivitet här på bloggen i helgen, min hjärna, hjärta, öron och fötter har istället varit fokuserade på att vara i Slottskogen och lyssna på en hel massa musik och träffa folk. Precis utanför festivalområdet mötte jag David och Anna.
Anna hade de gulligaste festivalsockarna.
Det var soligt och varmt
Väl inne på området mötte jag upp min käre.
Och träffade Anders en sväng.
Way out west bjöd på kranvatten i fina flaskor.
Jag hade mina Janelle Monàe-skor, ni kanske undrar varför.
Jo, för det var just henne vi skulle se.
Kvinnan med dansen, rösten, bandet och stilen
Som fick publiken att sätta sig ner och vara tysta strax innan de drog igång med galendans igen. Åh, jag gillar henne så mycket.
Sen blev det lugnare tempo med Fleet Foxes. Matte och Elin var också med.
Prince var från en annan planet och hade fotoförbud, men att inte låta er se lite av den mängd av lila konfetti som sprutades ut i slutet av Purple Rain, ja det borde vara minst lika förbjudet.
Smått galen men fantastisk konsert var det. Han körde bara gamla hitar och hade en personlig guldkvinna som upprepade det han sa likt en gospelkör och viftade med en stor vit flagga.
Medan Prince fortfarande körde extranummer, bjöd upp publiken på scen och hade en duett med Kanye West kilade jag och Joakim in i närmsta kyrka och lyssnade på Umebandet Syket, det var rätt magiskt det med.
Häromdagen träffade Joakim och jag Kim och Martin. Vi skulle göra något som tre fjärdedelar av oss aldrig hade gjort förr.
Äta dim sum! Kim visste vad det var som gällde så vi litade på henne och köpte in ett helt gäng olika saker.
Och så började vi äta.
Det var bland annat köttdumplings med räkor i
Och räkdumplings som såg ut som maneter och smakade studsigt.
Det kanske låter konstigt, men det var så oerhört gott och vi åt och åt tills nästan allt var uppätet.
Sen var det bara dessa rismjölsbollar med äggula i kvar.
Och de var som en efterrätt!
Nästan som en vaniljbulle.
Sen var vi alldeles alldeles mätta
Och traskade hem. Kim och Martin är nämligen våra grannar.
Snart smet de in
Och bara jag och Joakim var kvar
Men snart var vi inne med och tänkte att Dim Sum, det var goda grejer det.
Igår fyllde allra bästa Anna år. Så jag gjorde de mesta av paketen som jag kunde.
med puffar, ljus, tårtpapper och muffinspapper. Allt sånt som Anna gillar.
Och titta så glad hon blev!
Med på kalaset fanns det även mustaschmän, som sig bör.
och Annas familj.
Helt plötsligt surrade det till i min hand. Jag hade blivit getingstucken för första gången i mitt liv. Som tur var klarade jag mig från att svälla upp som en ballong och jag klarade mig utan feber och kallsvettningar. Inte ens ambulansen behövde komma.
Kanske var det efterrätten som lindrade allt. Anna bakar de mest fantastiska och godaste muffins som världen skådat. Så det blev tusen sorter, minst, till efterrätt och man var tvungen att smaka på allt.
(dessutom har hon en blogg, där hon lägger upp recept då och då. Ett hett tips)
De var så fina både utanpå
och inuti.
Men sen tog det stopp, till och med getingarna var trötta. Då tog jag och Joakim bussen in till stan igen.
Trots mina ett och ett halvt år i Göteborg badade vid klipporna vid västkusten senast när jag var på Gothia, var fjorton och hade en lila matchtröja på mig (för övrigt kom mitt lag allra sist med en målskillnad på 25-1 efter tre matcher. Ett av lagen hade större skola än hela Burträsk.)
Så Anna tyckte det var dags att vi åkte ut till Marsstrand.
Så vi låg där och pratade, solade, läste böcker och kikade på krabbor när vi simmade omkring.
Men dagen var inte slut där. För när jag kom hem kom Olov förbi. Han och Joakim slängde upp mig i ett körsbärsträd och ganska snart hade vi en hel massa körsbär.
”Saft ska det bli!” tänkte vi och kände oss husliga
Men receptet läste vi fel och råkade hälla i nästan dubbelt så mycket socker.
”Hoppsan” sa vi då.
och upptäckte att saften kanske gör sig bättre som glass, eller något annat supersött, eller så skickar vi upp Olov i trädet snarast och drygar ut saften med lite mer bär.
I söndags kom Judit på besök (med hennes föräldrar förstås). Ingen annan i vagnen var nog i närheten så exalterad som henne att åka Göteborgs kollektivtrafik. ”Bra gjort spårvagnen!” ropade hon när den åkte iväg efter en station.
Vi skulle hälsa på alla djuren på Universeum. Markus fick i födelsedagspresent för nästan ett år sedan att göra något kul i Göteborg, så nu var nästan sista chansen!
Judit matade fiskarna med låtsasmat.
Vi tittade på ännu fler fiskar
färgglada koraller
magiska maneter
lustiga apor som sprang runt och brottades med varandra
och några väldigt röda fåglar
En av dem var nyfiken, Joakim med.
Efter en lång vandring upp på fjäll, i grottor och genom regnskogen så var det bäst att sätta sig ned i cafét
och vänta på att matmanicken skulle börja blinka och låta.
Petter kom på besök och eftersom han en gång bott i krokarna tyckte han att vi skulle trotsa den kvava luften och gå till hans bästa utkiksplats. Längs vägen uppför berget myllrade det av pyttesmå grodor. Det såg nästan ut som hoppande myror över hela stigarna.
Men till slut tog vi oss upp till en fantastisk utsikt över stan.
På vägen dit hade vi köpt lite mellanmålsbigarråer.
Vi kom fram till att snabbaste vägen ner inte var riktigt den enklaste.
Så vi gick
och hittade blåbär längs vägen!
Igår hade vi picknick med Joakims jobb + respektive i slottskogen.
goda saker
jag
Anna och Oskar
Efter många om och med blev det korvgrillning
Grammofonen spelade en blandad kompott av fräsiga danser och sånger från tolvskillingsoperan.
Sen när vi tyckte det blivit tillräckligt kallt var det dags att gå hem. Alla med en övertygelse om att en vevgrammofon måste vara med på alla picknickar från och med nu.