Jag och Ingeborg har nog pratat i en månad om att vi skulle prova en fransk frisör. Idag tog vi äntligen mod till oss och skulle boka varsin tid ”Vi har inga tider, sätt er och vänta” Ingeborg hade lektioner att gå till, men jag var ledig och satte mig ner framför den stora spegeln 2 meter från väntesoffan.
Tiden gick och jag insåg att jag och det franska språket inte har gängat tillräckligt för att kunna beskriva ett hår. Försökte komma på saker jag skulle säga och slog upp ord som ”lugg” i ordlistan.
Jag blev rädd och tänkte att om jag frågar om ”conseil” (råd) kanske de tror jag säger ”oreille” (öra) och någon får ett brev som kunde vara adresserat från Van Gogh. Som tur var fick mitt öra sitta kvar den här gången.
En man kom fram till mig och jag slog snabbt ihop min ritbok och stirrade på honom. ”Nu är det bäst att koncentrera sig” tänkte jag. Han tog min kappa och hängde in den i en garderob. Sen frågade han vad jag ville göra, när jag fortfarande satt i väntrumssoffan vilket jag tyckte var lite underligt. Jag sa ungefär ”spelar ingen roll” på alla frågor och ”ja” på något annat som visade sig vara en hårinpackning senare.
Dags att tvätta håret alltså, men hårtvättningen i frankrike är något jag inte upplevt i Sverige. Det var Schampo och Balsam som vanligt. Sen den där hårinpackningen han tyckte jag behövde.
Jag tror jag blev kär. Har aldrig känt mig så ompysslad som när han stod i tio minuter en kvart och masserade in hårinpackningen i håret. Helt fantastiskt skönt var det.
Sen var det dags för klippningen. Han kammade snabbt igenom håret, desinfekterade alla verktygen och sedan körde han igång. Det gick fort vill jag lova och att prata med andra samtidigt gick bra innan han tittade noga på håret, tittade på längden, vred huvudet och sen på med saxen igen. Det kändes lite som att vara med i Edward Scissorhands.
Fram med hårtorken, klippa lite till, borsta bort allt hår som inte fick sitta kvar och sen var det klart.
Så, före-efterbilder.
jättelångt till hälften och jätteojämt till andra hälften
blev kortare och jämnare (tydligen så har jag kvar ganska mycket längd fast det syns inte)
och nej, aldrig utan mina trasiga glasögon.
Senare på kvällen kom Ingeborg, hon också med ny frisyr, vi spatserade iväg till Mazarin för att se en bra film, tänkte vi.
Norah Jones ska hålla sig borta från skådespeleriet och filmen My blueberry nights är absolut ingen film jag rekommenderar. Ett försök till att göra en söt romantisk film som ramlar i marken totalt. Vi hoppas på den irländska filmen Once, som vi planerar se senare i veckan.
Nu är det jämt datum igen, det betyder ny del på Kramsnö
