annika bäckström

Det är svårt det där med att stiga upp. För i morse vaknade jag klockan nio, och tänkte ”Man kanske ska ta och stiga upp och vända tillbaka dygnet.” Fast sen insåg jag att jag inte skulle ha något annat att göra som jag inte kan göra på eftermiddagen. Så jag somnade om, men klev faktiskt upp 11 och inte 15.30 som någon dag tidigare..

Idag hade jag bara min systers gamla kläder på mig. Klänningen och skorna kanske hon hade på mellanstadiet eller början av högstadiet, tror jag. Koftan har hon dock precis slutat använda på grund av den där konstiga saken som växer i hennes mage.

Lämnat in tavlor till inramning idag också. På torsdag ska jag vara med på en mässa i Skellefteå och på lördag tänkte jag lämna in dem till vårsalongen i Umeå och få dem betygsatta. Hemska tider. Att sätta betyg på konsten är väl som att sätta betyg på konstnären.

Jag borde göra om alla mina arbetsprover. De ska in på måndag.

För er som vankat av och an och undrat hur jag såg ut på min systers bröllop (mest Ingeborg)

Det är en vän till mig som har klagat på att jag posear (svårt ord att skriva..) för mycket, därför lockade jag håret, tog fram kameran och gjorde det ännu mer. Det här är till honom.
(och kanske en frisyr till systers bröllop..)

En annan god vän till mig, Hanna, skriver i sin blogg:
”Om jag får jobb kan jag sluta fördriva dagarna med att ta kort på mig själv. Det vinner vi alla på.”
Fast problemet är ju att jag faktiskt har ett sorts jobb redan.