För en gångs skull är multibloggaren Annika inte intresserad av ett nytt sätt att visa världen vad hon gör. Det här med twitter har inte slagit mig så hårt fast jag nu fått via Elin att Tove har lämnat sin superblogg för twitter. Det är skönt att veta vad hon gör igen. Ni förstår, vi ringer inte varandra så ofta längre, vi följer varandra på nätet. Tyvärr är det kanske inte alls en omfamning av nya medier utan kanske snarare lathet. 

Det jag skulle komma till är i alla fall att minibloggandet med enradiga uppdateringar som twitter passar mig bra mycket sämre än det här ”storbloggandet”. Som ni ser ovan försökte jag en gång precis när det började bli lite större, sommaren 2007 närmare bestämt. Det förvånar mig att folk som skaffar det nu klickar på knappen ”follow me on Twitter” när det uppenbarligen stått ganska still för mig. Nåväl, jag hade gjort en lustig bakgrund i alla fall. Det är bra att veta om jag någon gång ändrar åsikt och börjar om. Storbloggandet har väl ändå kanske nått sin pik snart och måste ge plats för annat. Vad tror ni?

Och ja, för att bättra på min egen klyscha:  Tove och Julia, jag kommer till Umeå i morgon bitti, sedan bär det av till Burträsk där jag hänger till fredag med undantag från någon utflykt till Skelleftå. Ska vi ses? Jag kanske ringer till och med, ni får också!