Browsed by
Månad: september 2013

Bästerbotten

Bästerbotten


I veckan åkte jag upp till Västerbotten. Mamma fyllde år och då kan man faktiskt passa på, dessutom kan man själv låtsas att man är som en present för är det något en mamma gillar så är det när de får besök av sina barn (har jag hört).


Vi åkte bland annat ut och åkte båt på träsket.


Jag har hört att man ibland måste åka och hämta årstiderna från det ställe man är ifrån. Annars förstår liksom inte kroppen att det hänt något nytt. Det ligger nog nåt i det.


Senare under veckan åkte jag till min familjs stuga som ligger på min farbrors gård. Min bror var där och även den jättehäst som är ny i hagen.


Fin, gigantisk och tjock.


Vi tog en promenad i skogen.


Jag fotade stubbar.


och fotade en bror som fotade stubbar.


Andrea kom också förbi



Och när det magiska kvällsljuset försvunnit gick vi in och la pussel och eldade i öppna spisen.

Det senaste.

Det senaste.


Förra veckan spelade vi in denna teaser i replokalen, alltid kul att kunna visa hur vi låter även om det blir extremt skramligt och ljudnivåerna blir olika när vi spelar in med kamera och dess inbyggda mikrofon. Det finns dock planer på att spela in på riktigt i studio inom en relativt snar framtid, lite läskigt men extremt kul.

Små stolar

Små stolar

Jag bygger små små stolar till Judits dockhus, virar ståltråd tills fingrarna får sår. Det är så det brukar vara, den där kreativiteten och skapandet som jag alltid haft. Händerna är torra och nagelbanden trasiga av alla olika material jag ger mig på.

Under detta år har inte alls varit så och ni som läst den här bloggen vet att det blev många förändringar första kvartalet och de har tagit hårt. Den meningslöshet som har upptagit varenda del av kroppen har tagit sig ut i fingertoppar som inte velat skapa och i ben som inte vill göra något alls. Det tappade självförtroendet (som i och för sig försvann långt innan) ligger någonstans långt borta i något hörn i väntan på att jag ska ta mig dit och plocka upp det igen. För jag vet att det finns där.

I omgångar känns allt meningslöst, ibland gråter jag, ibland är jag arg och ibland bara orkar jag bara inte hålla emot. Ändå får jag höra ibland, från olika håll, att mitt grundmående verkar stabilare, bättre än innan allt hände, att jag är gladare och att någonstans så vet jag nog egentligen att det som hände var bra.
Jag mår bäst när jag gör, när jag skapar och håller på och även om det kan verka meningslöst så gör de där små små stolarna och golvet av glasspinnar att jag känner att jag kan och jag vill göra mer. Förhoppningsvis gör det att det där skrothögen i hörnet som kallas självförtroende kommer lite närmare, men det kanske tar lite tid.

Moreing

Moreing


Boost Moreing from The Glue Society

Detta gillar jag. Jag önskar bara att det var en riktig dokumentär och inte bara reklam för godis, men man kan inte få allt.

Det är lite som i en scen i filmen Bitchkram, där huvudpersonen berättar om sitt inredningstänk att hon tar något fult, har jättemånga av det och det blir fint och intressant. T.ex en hel husvägg av fågelholkar. Det ligger något i det.

Jag känner själv att konstformen lockar. Merism kanske det skulle kallas på svenska, eller multiplicism, eller plurism. Vad tror ni?

Monica Z

Monica Z


I går mötte jag upp Karoline på Biorio


Tillsammans med ett helt gäng skulle vi se Monica Z


Vi började med kaffe medan vi väntade och tittade på de som sprang en halvmara på vägen utanför.


Sen kom Julia!


Miriam och Mira åt bakverk.


När den finfinfina filmen var över var alla lite gråtiga och glada och nynnade på Sakta vi går genom stan.


Vi begav oss vidare till taket på Hornhuset.


Vi pratade och drack lite vin.


Som om inte det var nog så drog hela högen till Chicago swing dance studio


De som kunde dansa dansade tills de blev blanka (det vill säga inte jag).


och pudrade sig inför nästa dans


När dansgolvet var tomt på pardansare våga till och med jag mig upp tillsammans med Karoline och Ulrika och självdansade lite sådär precis som man vill.


Det var lättare.


Men det blev så väldigt varmt.


Så snart tackade jag för mig och gick hem.

Oändligheten

Oändligheten

Här en slags logotyp jag gjort till ett icke existerande band vid namn Laserbeam Starmachine, detta ickeband har funnits i min fantasi länge. De spelar intergalaktisk experimentell elektropop med influenser av evigheten och oändligheten. Helst talar de inte med någon.

Utflykt

Utflykt


I helgen följde jag med detta rufstroll till Vinterviken


Mamman var med.


Och storasystern med såklart.


Hönorna fick gräs.


Vi kollade in det här byggnaden.


Fikade



Och gympade lite innan vi begav oss tillbaka in till stan.

Mc 5:2

Mc 5:2


Gjorde en liten annons. En så kallad ”hej-jag-vill-också-vara-med-och-göra-narr-av-samtiden”

Alltså, ingen mat för de som går på femtvå-dieten. Ni vet då man fastnar, eller fastar menar jag, två dagar i veckan. Hamburgekedjorna gör ju då och då fräscha lågkalorisallader, GI-burgare och så vidare. Ja, så kan det vara. Man vill ju helst inte hamna utanför när hela kompisgänget tar heldag på McDonalds med bollbad och ketchup i små små byttor.