Viktigt
Killing us softly 4
Jag började måndagmorgonen med att se denna. Så otroligt viktigt och något man måste tänka på hela tiden. Jean Kilbourne har sedan 60-talet sparat reklam och sett hur idealen ändras och hur reklamen påverkar oss. Hon säger att skillnaden mellan nu och då är att fler är uppmärksamma på det och fler slåss mot de felaktiga bilderna vi bombarderas med. Trots det har det inte blivit bättre, snarare tvärtom och det i en rasande fart.
Det ger många nya insikter och påminner en om gamla och som Sandra skrev i inlägget där hon tipsade om filmen:
”Den handlar även om att kvinnor om och om igen framställs i princip utan undantag som objekt, som produkter. Våra kroppar jämförs med bilar, yoghurtförpackningar och ölflaskor. Och så handlar den förstås om att ta ansvar. Om du jobbar som jag inom reklam, eller på en tidning, modesajt, är marknadschef på ett företag, eller var som helst i mediebranschen; se den här. För det är vi, som jobbar med det, det är vi som måste göra aktiva val varje dag i våra branscher eftersom vi har makten att göra skillnad.”
Del 1 ovan och del 2 här nedan.
7 thoughts on “Viktigt”
Såg den igårkväll, och det var så himla bra.
Nu vill jag rädda världen från osunda ideal.
Hej Annika!
Jag håller med i diskussionen och måste fråga dig, du som ändå befinner dig i branschen.
Hur tar du ställning?
själv jobbar jag inom foto och retusch och måste faktiskt erkänna att jag påverkas av idealen, då jag både följer dom inom jobb, samtidigt som jag drabbas av dom privat.
Vad tror du att man kan göra?
Min första tanke är att vi alla som faktiskt jobbar i branschen och som är emot idealet borde organisera oss och göra något av det.
/Sanna
Tack för du lade upp denna film Annika, låt oss alla dra vårt strå till stacken & göra samma sak! Go go! / Johanna
Sanna: Just nu kan jag inte påstå att jag i min månadslånga tid på arbetsmarknaden hunnit vara med och påverka särskilt mycket. Men vi diskuterade detta mycket i klassen var våra gränser går t.ex. Vad man kan tänka sig att göra reklam för. Vissa kanske bara ser det som en inkomst och gör gärna reklam för vapen – så länge man får pengarna för det. För andra kanske gränsen går vid korv.
Samtidigt är det lätt att tänka att man ska hålla hårt på sina ideal, det är en annan sak att göra det i praktiken. Speciellt som alldeles ny på marknaden. Det kan vara väldigt svårt att sätta ner foten och säga att det är fel, men jag vet vissa som har i sina kontrakt med byråer att de inte ska jobba med vissa kunder (till exempel de som säljer utrustning till krig)
Som ett resultat av dessa diskussioner i klassen så skapade vi ett evenemang som hette "Sell Out". En paneldebatt om konst/kommers och hur långt man är redo att gå för pengarna. Katarina Gröndal, Ted Hesselbom och Dogge Doggelito satt i panelen. Ted gav ett väldigt bra exempel på en gång då han gjort ett reklamjobb för NK. Det skulle vara en man och en kvinna som båda skulle ha bar överkropp, men han försökte vinkla det och han var mycket stolt över att det i slutändan inte kändes som att kvinnan var naknare än mannen.
Jag tror det är lite så man får jobba, att förändra det man kan i ganska liten skala för att i förlängningen kunna förändra stort. Och det kan till exempel vara att i en underklädesreklam göra allt man kan för att inte göra kvinnan till ett objekt. Att inte ta uppdraget kanske gör att någon annan gör det och bara faller i gamla fotspår och spär på idealen mer.
Jag är livrädd för att jag efter några år i branschen ska glömma mina värderingar och bara göra. Det är därför det är så viktigt att påminna sig genom att se filmer som dessa och lära sig att man är sjukt påverkad av det man ser.
Här finns en liten filmsnutt från Sellout-snacket http://vimeo.com/20576089
Det här verkligen ett ämne som har legat i mina tanker den senaste tiden. Jag studerar foto och i tre olika kurser dom senaste veckorna har ämnet tagits upp där vi har läst och skrivit analyser på ämnet. Det är en jobbig balansgång att hela tiden inte falla dit på sina inlärde beteenden. Bilder kan vara fina men sedan när dom tas ur sitt sammanhang och får en text till sig som är helt skruvade eller retuscheras till bisarra varelser. Som fotograf får man verkligen ta ett ansvar för vart sina bilder publiceras och på vilket sätt man tar bilden.
Åh, vad glad jag blir att du lagt upp det här för jag såg på den tidigare i dag och sen tänkte jag på dig just för att du jobbar med reklam och så gick jag in här och så ja. Bra.