kaninen
Det fanns lite docklera här hemma sedan ett annat projekt. Så helt plötsligt hade en kanin bosatt sig här hemma.
Mina försök att få armarna att gå att röra på gick bra, men benen däremot var lite svårare. Så mest står den här filuren i fönstret och filosoferar.
Och kanske äter lite på sin lermorot.
Jag är faktiskt förvånad över hur enkelt och roligt det var att bygga i lera. Morrhåren är vit sytråd, ögonen gråblå pärlor och svansen lite bomull. Den är som sagt byggd i docklera från Panduro som torkar relativt snabbt. Sen är den målad med akrylfärg.
19 thoughts on “kaninen”
Sjukt snygg! Och jag blir väldigt inspirerad. Jag fick en vision för ett bra tag sedan om att skapa någon organiskt, typ mossa och sporer (va??), i docklera. Det blev inte så bra.. Nu känner jag att jag vill göra djur av den lera jag har kvar.
sötaste lerkanin jag sett!
Finis durå
Skojar du? Har du gjort den? Helt sjukt vad fin!
men! SÅ HIMLA FINT!
Iih! Vilken hjärtekrossare! hemskt hemskt fin
Åh vad söt! Jäkligt bra gjort.
Gud så fin! Men hur gjorde du böjbara armar och ben? Blev så himla sugen på att göra något jag med!
vilken underbar blogg du har1
Vilken fin blogg du har! Ska lägga till på min lista 🙂
wow. 😀 gud va fin.
Jättefin.
Bedårande!
Galet snygg! Brukar du göra mycket lersaker? Ser ut som att du har övat lite 🙂
Crazy eyes, fast ändå inte liksom. Hehe.. Gött!
Bedårande:-)
M @ Lit de Parade
alltså du anar inte hur mycket jag har tänkt på den här kaninen i flera dagar nu. sen jag såg inlägget när du postade det är det som att jag har haft kaninen i mina tankar konstant. SÅ HIMLA FIN.
wow! kaninen är ju alldeles fantastisk! och lite extra fint att den liknar din pojkvän lite grand – det är liksom någonting med ögonen och ansiktsformen och så som påminner om honom, på ett fint sätt förstås ^.^
gudars vilken fin kanin! den hade platsat fint i en alldeles egen tolkning av alice i underlandet. 🙂