Jag tycker inte om att man alltid måste ligga ett steg före i livet. Hur ska man hinna leva nu om man alltid måste bestämma sig för vad man ska göra till hösten, nästa år, resten av livet. Det är det folk pratar om ”vad ska du göra sen då?” frågar de och det enda jag kan göra är att rycka på axlarna och sen får jag ångest och vill inte prata. Frågar de inte det så frågar de om jag lyckats ta mig in på någon skola och svaret är alltid likadant ”jag sökte konstfack, kom inte in, sökte Berghs och får väl veta om någon/några veckor” och efter det kommer frågan ”och om du inte kommer in?” och vi är tillbaka till första frågan igen.
Min kära mor sa till mig när jag sökte en massa universitetskurser och funderade på allt från Treriksröset till Trelleborg (för det ska man ju, det ska ju inte finnas några begränsningar) ”Annika, du vet väl att du kommer vilja vara kvar i Karlstad om du inte kommer in i Stockholm” och det är ju faktiskt sant. Inte skulle jag väl tycka det vore så himla roligt att flytta till Sundsvall eller Piteå för några kurser som jag bara halvt vill och inte helt. Men distanskurser har jag sökt några och en ekonomi/entreprenörskurs här i Karlstad. Tyvärr känner jag att jag läst de konstkurser jag kan och vill läsa här nu. B-kurserna går dessutom på våren.
Så då finns det kvar att jobba, och att leva på frilans känns väl inte som att det går vägen direkt (dessutom tror jag jag skulle bli galen av att bara jobba ensam med mig själv). Så jag tänkte att jag ska försöka söka en AD-assistentplats. Jag har ringt runt lite och kollat som smått. Ska fortsätta senare i eftermiddag. Dessutom ska jag ta och trycka ett antal böcker jag ska skicka ut för att promota mig själv och mitt företag. Det kanske blir bra, eller inte. Det får vi se.
Måndagskvällen spenderades med långpromenad rakt genom skogen bakom campus (vi tog en fantastiskt fin genväg som i och för sig var en senväg, men det gjorde inget när det var så fint)
