Nu sitter jag trött och uppkurad i min filt likt en musketör i sin cape, eller zorro kanske.
Jag är lite vemodig till allt det som komma skall och funderar huruvida jag kommer trivas i ett boende med en bredd på 2 meter. Men än får jag väl inte säga något som liknar bu eller bä för allt är ju nytt och annorlunda från början.
Östra Grevie har tydligen ingen matbutik alls, de har en OKQ8 som stänger 16 på söndagar och 19 andra dagar. Men de har väldigt söta små hus här i alla fall.

Men som sagt, för tillfället känner jag mig väldigt halv sen jag lämnat mannen i mitt liv på andra sidan glasfönstret till säkerhetskonroller och fingerkänsliga apparater och dessutom åkt ifrån en dator med möjlighet att redigera, tillverka och publicera bilder med. Den är väldigt fin och otroligt minimal (en sån där eee pc, 7 tums skärm tror jag det är, som jag fick i för tidig födelsedagspresent av mor och far) men eftersom den har ett operativsystem baserat på Linux så fungerar inte photoshop eller illustrator eller ens att ladda över bilderna från kameran (Fast antagligen kan man det bara man har rätt inställningar eller program, jag är bara för lat för att undersöka för tillfället).

För att minska bitterheten ska jag presentera en av mina nya klasskompisar, hon heter Tove, och ritar med en massa streck. Hon var så snäll och plockade upp mig på flygplatsen (Där jag nästan höll på att bli av med min gigantika väska när en ung dam tog den med sig och gick ut) och tog mig med hit ut till den lilla byn.
Hennes bilder kan man se här, titta på dem!

Nu blir det sova av, eller kanske se en liten filmsnutt. I morgon blir det att se vad som egentligen kommer hända under detta år. Vi börjar med frukost 07.30.