min första thanksgiving
Precis som ”mitt första år” ”mina första steg” och ”min första mjölktand” ska den superamerikanskaste av de amerikanska högtiderna även skrivas in i mina memoarer.
Jag och Tobias blev inbjudna av Jenae till hennes och hennes rumskamraters Thanksgiving. Knytkalas var det så vi satte igång med att göra en sallad.
Väl på kalaset var vi lite tidiga (kolla! jag var tidig för en gångs skull!) och vi fick se alla förberedelser med matlagning i små ugnar och när de gjorde ”Stuffing” och så vidare. Det var intressant.
De övriga gästerna kom, vi åt, med uppmaningen ”Ät tills du känner att det börjar komma upp, då väntar du 10 minuter, sen trycker du i dig efterrätt”. Så, jag kan inte påstå att vi gick hungriga därifrån.
Maten var helt fantastiskt god faktiskt. De där amerikanarna kunde verkligen sin Thanksgiving. Eller ja, maten i alla fall. Vi försökte få en förklaring på varför de firar det och fick höra berättelsen om pilgrimerna och indianerna som någon annan sa var fel och som någon tredje försökte rätta.
Kvällen avslutades med charader, les femmes contre les hommes. Vi vann såklart och jag fick kamma hem de sista poängen till oss när jag försökte få fram att jag var en flod för mina panikslagna lagkamrater som försökte överrösta killarna och allt som hördes var ett hav av skrik.
Det tillverkades kakor på löpande band
vi åt pumpapaj och Jeanaes supersöta äppelpaj
och tävlade i charader
—
Jag har bloggat lite dåligt senaste dagarna, men, jag skyller bort mig på den enkla anledningen att jag köpt mig ett 2månaders gymkort nu, äntligen.
Jag och Ingeborg gick på core-boxing i torsdags med en intensiv fransk äldre man, en såndär biffig typ. Helt galet vad man skulle hoppa, sparka och slå.
I fredags gick vi till gym-passet, ett sånt med hantlar.
Sen sa vi att vi skulle få oss upp på morgonen och även dra med oss tyska Carolina på Step men ärligt talat så kunde jag knappt ställa mig när väckarklockan ringde och tog bara stretch-passet en timme senare.
Nu är det söndag, det innebär vilodag.
Det största problemet jag har haft är att vårt badrum ligger två trappsteg ovanför resten av lägenheten, träningsvärk i sinne har gjort de där två trappstegen lite smärtsamma.
Men värre ska det bli nästa vecka. Det är jätteroligt. Speedbike och Pilates ska läggas in på schemat också.
En sak som är väldigt uppenbart på det där stället är att många satsar på att hålla stilen även på gymet. När man själv kommer dit nyvaken och osminkad står en annan där i guldsmycken och solglasögon och spänner låren. Det är ett konstigt land det här ibland.
One thought on “min första thanksgiving”
vilket sammanträffande! jag o diana har med börjat gyma i veckan 😉 men du nu är det inte länge kvar tills du kommer hem 😀