Browsed by
Tagg: äventyr

Vattenfallen

Vattenfallen


Fjärde dagen i Kroatien började med en bussresa till en magisk värld med turkost vatten och massa träd.


Vi var i nationalparken Plitvice.


Här är jag! Det ska även tilläggas att jag hade mörkt smultronrosa shorts här. Shorts! Troligtvis en mindre revolution. Vi får se om det någonsin händer igen.


Det fanns fiskar som kikade på oss när vi kikade på dem.


Och lite fåglar


Och självklart vattenfall överallt! Som att vara på besök i ett tusenbitarspussel.


På vissa ställen åkte det turkosa vattnet in i kalla grottor.


På andra ställen såg träden som fallit ner i vattnet läskiga ut.


Hela nationalparken är ett stort sjösystem i en slags gigantisk trappa med vattenfall emellan.


Det blir väldigt mycket vatten som ska fram.


Så efter några timmar fick vi åka båt för att sedan hoppa på vår buss som skulle ta oss till ett ställe man kunde äta mat.


Där utanför bodde ett gäng jättefina rådjur, och inuti restaurangen fanns det fler lurviga ting.


De var snäppet mindre levande, men skapade scener som inget annat.
Katten och rävarna hade tappat korten. Dramatik!


Orkestern var igång och den extravaganta sångaren tyckte pipan passade bäst under hatten.


Och den här gitarristen, den var nog mest lite skev.

Blixtar och solnedgångar

Blixtar och solnedgångar


När vi började närma oss Kroatien med flyget så började det blixtra omkring oss. Som tur var tillräckligt långt bort för att vi bara skulle känna att det var en spektakulär föreställning och inte behövde känna oss rädda för att flygplanet skulle ta eld. Detta gjorde dock att vårt flygbolag (som faktiskt gick i konkurs samma dag, så när vi flög hem var det något annat bolag.) blev lite sena, så det var bara att checka in på hotellet och slänga sig i den bäddade sängen på en gång.


På morgonen var det första vi såg några fåglar som hälsade oss välkomna.


Efter att vi testat poolen, havet och solen spatserade mest runt lite och tittade på den lilla by vi hamnat i.


Med smala gator och sten så långt ögat kunde nå.


Även stranden var stenbelagd och havsbotten likaså. Så det gällde att ha bra badskor.


Sen kikade vi lite på solnedgången.


Den lilla by vi var i var så pytteliten att vi tog bussen in till Zadar under vår andra dag i utlandet. Där fanns det också vatten.


Och en havsorgel! På något sätt spelade vågorna och vinden så det kom ljud från hålen i trappen.


Vi satt och lyssnade på det väldigt lugnande ljudet.


Men det blev för varmt! Svetten rann konstant så det gällde att hitta den skugga som fanns.


Och det var dags att försöka ta till det min svåger kallar för ”Det spanska tricket”. Nämligen att helt enkelt komma över gränsen för värmen och bara acceptera svetten, den blanka hyn och de ständigt fuktiga kläderna.


Vi tog en matpaus för att fundera på saken.


Sen var det snart dags för solen att gå ner.


Enligt Alfred Hitchcock ser solnedgången som vackrast ut från precis denna del av världen.


Vi satte oss på första parkett och tittade ut över vattnet tillsammans med en massa andra.


Sen pluppade solen ner bakom bergen. Vi kom fram till att solnedgången i vår lilla by nog var nog snäppet bättre ändå. Där hade nog inte Hitchcock varit.


När så solen gjort sitt började marken lysa!


En installation av led-lampor drivna av solcellsbatterier blinkade i olika färger.

blink blink. 


När vi kände oss nöjda med blinkande lampor gick vi vidare till det bästa med semester:


Glass!

Mot varmare land!

Mot varmare land!

Nu åker min käre till sol och bad i en vecka i Sadar i Kroatien och vet ni vad, jag har inte packat ner datorn. Det är lite av en skräll. Hur ska det gå? Kommer abstinensen eller kommer jag glömma att jag någonsin använt en? Jag vet inte riktigt, men det jag vet är att jag tidsinställt ett antal inlägg som kommer ploppa upp under veckan.

En gång så var Tito diktator i Jugoslavien som Kroatien var en del av. Säga vad man vill om diktatorer, men de kan få för sig att skapa helt galna monument, mitt ute i ingenstans, som tagna från en sci-fi film.

Titta bara:



Drömme

Drömme


Vi åkte bil från Västerbotten till Stockholm, men stannade i Ångermanland för att hälsa på den här katten.


Katten hade en fantastisk trädgård.


Med säkert miljontals blommor.


Dessutom fanns det mycket att äta i kattens trädgård. Här smakade vi på utsökta vita smultron.


Och här fanns tomater av alla sorter man kan tänka sig.


Självklart hade katten odlat gurka också!


Fast egentligen var det ju inte katten vi var där för. Det var ju för att se var vår vän Jonas växte upp.


Här alltså, i Drömme.


Jonas visade var han badade när han var liten.


Och vilken skog han brukade titta på.


Sen gick vi hem igen


Och badade i den stora inomhuspoolen till långt efter midnatt. Sen såg vi filmen En amerikansk varulv i London innan vi somnade.


Katten var en mysig bonus.


Toots kallas hon.

Midsommaraftonskvällen

Midsommaraftonskvällen


I går kväll fick jag ett sms om att jag och Joakim verkar vara Tivolifolk. Det var helt rätt gissat så vi åkte ut till Gröna Lund.


Där vi mötte upp Lotta och Richard! De bor i boden men var i stan med tomma midsommarplaner så tivoli verkade vara alldeles perfekt.


Lustiga huset stod först på tur.


Sen allt det andra.


Och njöt av sommarkvällsljuset.


Vi provade alla berg- och dalbanor som gick att hitta (förutom den läskigaste).


Klockan 23 var det stängning och karusellerna stängdes av.


Vi gick hem till oss, drack rosé och champagne och hade livemusik hela kvällen.



En fantastisk oplanerad midsommarafton blev det.

Rabarber

Rabarber



I tisdags tittade jag på fluffigt och vitt



För att sedan få sätta ner fötterna på något kittligt och mjukt


Jag kisade åt kvällssolen som egentligen lyser dygnet runt.


och hälsade på rabarberbuskarna. Jag tänkte jag att de, de är så mycket hemma som det går.



När jag tänker på sommaren hemma så ser jag rabarberbuskarna framför mig.
Så det var tur att jag hann träffa dem.

Hälsapå-äventyr

Hälsapå-äventyr


Igår begav vi oss ut på äventyr till ett Stockholm där bland annat gamla textilbutiker finns.


Och kakor!


Kaffe i bulliga koppar fanns med.



Det var fina Joanna Grubbström + familj som bjudit över oss på eftermiddagsfika. Ni kanske undrar hur det gick till att vi hamnade där vid en annan bloggares fikabord.


Jo, det var så att  hon fotat denna lemonad, lagt upp bilden på instagram och jag frågade fräckt om jag fick smaka.


Det fick jag! Kakorna och kaffet kom som en bonus.


Lemonaden kom även i gul skepnad, utmärkt tillsammans med sockerkakan.


Vi fikade och pratade om förrymda cirkusdjur (särskilt elefanter) och trasiga hissar med Joanna och hennes man.


Joannas äldre son lärde oss att pappor har mustascher och hennes yngre satt lugnt med oss vid bordet.


Ganska glad var han också.


Lite husesyn är alltid i sin rätt hemma hos någon man aldrig varit förut, och vilket hem sen! Pionerna var dock en av de få saker som fastnade på bild.


Och en av de många designerstolarna i miniatyr.


När allt var uppdrucket och kakfatet nästan var länsat två timmar senare tackade vi så mycket för oss.


Så i väntan på bussen kan man alltid grimasera och tänka på att internet är en himla kul grej ändå.

Helsingfors dag tre och fyra

Helsingfors dag tre och fyra



En gammal korridorsgranne bor i Finland, så vi mötte upp henne och hon tog med Joakim och mig till Fazercafét.



Där drack vi varm choklad gjord på Mariannegodisar.



Och tittade på monument i hennes barndomskvarter.


Och till ett fantastiskt litet café där taket i den stugan var fullt av grejer. Allt från färgglada klackskor och håvar.



Joakim åt en pirog med äggsmör, för det fick vi veta att man skulle äta i Finland.



Och drack Jaffa



Vi saknade en euro till vårt fika, men vi blev övertalade att betala det nästa gång vi kommer. Dessutom hade de som regel att för varje påtår man tar så får man 5 cent. Ja ni hör ju vilket knasigt ställe.



Fin utsikt var det dessutom.



På kvällen mötte vi upp Joakims familj för en måltid på en finsk restaurang. Det var valborg och hela staden pryddes av ballonger, serpentiner och studentmössor.


Efter middagen serverades kaffe i en gammal termos och gjorde att vi höll oss vakna under hela Kristina från Duvemåla, på Svenska Teatern, som egentligen var presenten Joakims föräldrar hade fått.



Vår sista dag försökte vi smälta in bland lokalbefolkningen trots vår brist på studentmössor.



Och hängde lite i den park där det kändes som att hela Helsingfors hade picknick, första maj till ära.
Sen åkte vi hem igen.

Helsingfors dag två

Helsingfors dag två


Dag två i Helsingfors blev en riktig turistardag med kanske promenad fram och tillbaka i 6 timmar. Så ska det vara när man är på besök i en ny stad.


Vi tittade på lite byggnader


Och skulpturer


Och sedan kom vi till Botaniska trädgården.


Strax utanför hittade jag nästan genast min finska namne i en växt, som tyvärr inte var så mycket för världen med sina brokiga kvistar.


Väl inne i det stora växthuset var det andra grejer.


Vissa saker såg ut som sådant man inte vill träffa i en mörk gränd. Det kan ju vara en kusin till de köttätande Triffiderna. 


De sirliga trapporna var däremot superfina i vårsolen.


Här växte det otåliga zombies.


Hanna och Agneta.



Elin och Matte i rummet med växterna från savannen.


Sådana här fanns i ökenrummet.


Och sådana här förstås


Klassiker som pelargon och prästkrage fanns också i ett rum.


Allt skulle dokumenteras, för det är svårt att låta bli när allt är så fint.


Till och med barken på en korkek


Men vi fick akta oss för att inte bli vattnade av de automatiska vattenspridarna.


Det sista rummet vi besökte var näckrosrummet.



Som hade fontän i mitten


Och näckrosblad som skulle kunna få vem som helst att tro de var Tummelisa.



Sen sa vi hejdå till den tropiska värmen, palmerna, lakritsrötterna kakaobönorna och de otåliga zombiesarna och gick ut till Finland igen.



Där fanns våren med.



Och med våren kommer nya små bekantskaper.



Nästa stora vita byggnad var domkyrkan. Den var gigantisk utanpå men mycket mindre inuti.



Så vi gick vidare


Såg några övervakningsfåglar


En till kyrka



Och hamnade till sist i Mordor.