Browsed by
Månad: april 2012

Naivefest

Naivefest


Naive har flyttat till nya lokaler och hade vårfest i fredags för att fira detta.


Andreas är en av de som stod för kalaset.


Deras mötesrum, eller vad de nu kallade det, var det helt magiskt fint. Som ett uråldrigt bibliotek, fast egentligen var det inte mer än en månad gammalt. På ett gammalt sidobord hade de tapetserat med kartor från Ångermanland.


På väggarna hängde det fina tavlor.


Lite här och var stod det porslinsdjur.


Minnen från inspelningarna.


Och mängder av film, så klart.


Sen var det såklart en hel massa folk där.


På glasväggarna fick man rita och skriva om man ville.


Och ett rum hade dansgolv.


För de som hellre tog det lugnt så fanns det kontor att ockupera.


Och baren var öppen och fri hela kvällen.


Så där träffade vi norrlänningar och sörlänningar och regissörer och oregissörer och dansade och pratade hela kvällen. Det var kul.

Idag gillar jag

Idag gillar jag



Mimmi Staaf Möbelmakeri. Hade jag en lägenhet att möblera skulle jag anlita Mimmi för att göra alla möbler. Men nu får jag nog nöja mig med att titta på de fantastiska produktbilderna på websidan och kanske åka och klämma på hennes möbler i butiken i Midsommarkransen. Helst vill jag att den där turkosa soffan hänger med mig hem, vilken dröm det vore.



Lång, attraktiv man. Kollage av Alicia Sivert


Zooey Deschanel helt enkelt, här är hon i ett avsnitt från Saturday Night Live. Med besök av stjärnan från filmen The Artist.
I kväll börjar New Girl sändas på tv4, missa inte det.



Annonserna för NK gör tunnelbanestationerna lite finare. Älskar fotografierna och färgerna. Garbergs har gjort dessa två kampanjer. 



Isabelle Pedersens lånesång med ord från Håkan Hellström, Lars Winnerbäck, Melissa Horn och Veronica Maggio. Ni får klicka er in på hennes blogg för att lyssna här.

Jag tänker att om hon fortsätter med sådana här lånesånger så kan hon göra ”vem-kommer-vinna-årets-låt”-medleyt på grammisgalan, eller p3 guld. Vilken det nu är.

Ett vardagsrum

Ett vardagsrum


Ni har fått se lite av vårt kök, en bit sovrum och hur jag sorterar ibland. Så det är inte mer än rätt att vardagsrummet ska få synas lite mer också.


Soffbordet köpte vi för jättejättelite pengar på stadsmissionen. Hälften av de färgglada kuddarna är gamla trotjänare och hälften är från H&M home. Mattan är lånad från storasystern och under projektorn är det ett gammalt stativ som troligen använts till en diabildsprojektor en gång i tiden. Resten av möblerna är lägenhetens.


Vasen är rödbetsburk och blommorna de som överlevde från en större bukett.
Duken är min favorit.


Vi har ingen tv, bara projektorn. Det innebär att man måste ha en vit vägg, men som tur är kan man piffa med vimplar.

Det där skrivbordet är också fått/lånat från min syster. Det är teknikbord nu och gitarren kan man spela på om man tycker det är kul.


I bokhyllan står en finfin bok om en kattfamilj som jag fått av Joakim. Två puffar av silkespapper och blandade små tavlor.



Så ser det ut hos oss! Fast oftast är det fullt av saker på soffbordet, kuddarna ligger lite på golvet eller ihopknölade på sidan av soffan och själv sitter jag där invirad i filt eller täcke och pysslar för glatta livet.

Caine’s Arcade

Caine’s Arcade



Caine är nio år och har byggt en egen spelarkad i sin pappas bilaffär. Han har bland annat fotbollsspel, en sådan där krok man plockar upp grejer med och lotter som kommer ut när man vunnit.
Allt är byggt i kartong med tejp och han ritar själv sina egna ”fun pass”. Det är så fint att hans pappa har upplåtit en del av hans affär till sin sons hobby och uppmuntrar honom.

Caine har dock inte särskilt många kunder, hans klasskompisar tror inte på att han har en egen spelarkad. Men då dokumentärfilmaren Nirvan Mullick går förbi och fascineras av Caines historia beslutar han sig för att anordna en av de mest kärleksfulla flashmobs som gjorts.

Se dokumentären om Caine’s Arcade nedan.

Och som om inte det är nog så sattes det upp en collegefund för den lille killen. ”Chip in $1 or more to help Caine to go to college. Imagine what this kid could build with an Engineering degree!”

Internet är allt bra fint ibland.

via This is Colossal

När andra dokumenterar

När andra dokumenterar


Det är oftast jag som dokumenterar saker som händer, det har liksom bara blivit så. Men då och då händer det ändå att någon annan gör det, oftast hittar man bilderna för man blir taggad på facebook. Som här på ett sjuårskalas på gamla brandstationen till exempel. Jag är den där blonda med blå sammetsklänning som klappar händerna.


Här gick jag på gymnasiet. Till vänster på en middag med klasskompisarna jag och Adam ordnat, till höger en helt vanlig natt i Skellefteå.


Sen tog vi studenten och gick på bal. Julia, Susanne, Hanna, jag och Tove. Värmen inomhus var så kompakt att man varken kunde dansa eller andas så vi höll oss utomhus.


Jag bodde i Frankrike ett tag och hängde med amerikanarna och norskan. Det var kalas med hippietema och vi sjöng längs gatorna i Aix.


Det blev sedan sittningar i Karlstad med olika teman.


Några gånger var vi på Koriander.


Men oftast såg helgerna ut såhär i vår korridor.


Annina och Jonas kom och hälsade på oss i Västerbotten en gång. Vi hamnade på cirkus som andades östeuropeiskt 80-tal och jag var tvungen att köpa sockervadd.


Vi bodde i stugan hos Joakims föräldrar.


Det här är från en midsommar. Troligtvis sommaren innan det där som var ovan, eller kanske två. Men det spelar inte så stor roll. Det viktiga är att komma ihåg att ha en längre kjol när man ska gunga gungbräda.



Här pluggade jag reklam i Göteborg



Här var det nyårsglitter. Jag älskar den här bilden.



Och nu är det nästan nutid. Med Matilda och Judit på promenad.


Plattorna på balkongen lades ut för några veckor sedan.



Jag och Ruben myser så ofta vi får.


Och i helgen skidade vi fram på Burträsket.

Fotona har jag fräckt snott från: Susanne, Rickard, Ann, Joakim, Fanny, Annina, Markus och Diana.

Som att gå på maräng

Som att gå på maräng


Idag är vi hos Joakims familj.


Elin har tittat på träd


Hon och Matte har även tittat på himlen


Snön har en tjock skare man nästan kan gå på utan att det går sönder.


Jag tror det känns på samma sätt att gå på maräng.


Den här katten bor längs vägen man alltid går mellan huset och stugan


Den är kul.



och mysig.


Joakim brukar säga att man måste åka hem för att ”hämta” årstiderna annars blir de inte riktigt på riktigt.


Så nu har vi fått lite västerbottensvår i oss.

Påsklov

Påsklov


I dagarna är jag och Joakim i Västerbotten och för tillfället i Burträsk med mamma och pappa.


Vi gör sådant man kör på påsklov: Målar ägg, åker längdskidor, sitter vid eldstaden, dricker varm choklad och äter ostsmörgåsar, blir varm om kinderna av solen och tar sparkarna ut på sjön.


Det kan gå jättefort dessutom.


Så fort att man ibland trillar.


Sen har vi spelat snökubb. Det är faktiskt identiskt med sommarkubb, förutom snön då.



Det är inte en slump att jag kallas Bullseye Bäckström.

Resan mot norr

Resan mot norr


Igår morse hoppade vi in i Sofia och hennes farfars bil som skulle köra oss norrut.


Vi körde och körde, stannade för lunch och en liten stund senare kände vi att vi var tvungna att stanna vid den perfekta rastplatsen.


Det fanns till och med en korvmoj där.


Som hade grön tårta!


Eller ja, den fanns egentligen i kylväskan. Vädret för bilfika kanske inte var det bästa, så strax åkte vi vidare.


Efter totalt 8 timmar fick vi se en rosa basketkorg. Tänk att Sofia fått växa upp med en sån.


Och efter några timmar till fick vi se denna sjukt fina förpackning från Barcelona på Joakims brors bord. De bjöd på middag, godsaker och berättelser om bröderna Lidström som små, så vi fastnade ett tag, egentligen skulle vi vidare.

Karin vann till slut.


Ät, sa hon. Så det gjorde vi.


Sen skulle Samuel lära oss hur man ska bli snygg på bild.


Karin kunde.


Ibland kunde Joakim.


Själv ville jag mest hänga med katterna.


Lille prins och jag kom bra överrens.



Men när Baronen började ta sig lite för stora friheter i soffan framåt småtimmarna blev det lite märklig stämning. Så vi smet därifrån. Typiskt katter att förstöra fina kvällar.

kalaskatten!

kalaskatten!


Linn på jobbet har en massa katter på sitt skrivbord, så när hon häromdagen fyllde år så tyckte jag att hon även skulle ha en kalaskatt i samlingen. Så det fick hon!

Jag gjorde den med docklera, färgglatt strössel, tråd, garn, ett tårtljus, tre knäckformar och två kolsvarta pärlor. Det vill säga en blandad kompott saker jag hittade hemma.


(Och nu, när vi ändå har en kalaskatt på besök så kan jag lika gärna berätta att min projektanställning har gått och blivit en fast anställning. Hurra!)

Hej håret!

Hej håret!


Hej håret och välkommen tillbaka.
Jag var hårmodell för Lina på Hårgänget igår igen. Visserligen blev det inte särskilt stor skillnad mot för förra gången, men ändå.


Rosa blev det såklart. Efter förra gången hade det åkt ut såpass mycket att det i princip bara var blont.


På ena sidan var det klippt såhär


På andra sidan såhär


Nästan lite som en basker.


Knasigt och bra, precis som ett hår ska vara.

Den 16 maj är det utställning med fotona de tog.